I stället är det en rad politiska och rättsliga beslut under det tidiga 1990-talet som ligger bakom fördubblingen av antalet sjukdagar sedan 1997, hävdar forskaren Tor Larsson i en ny analys av sjuktalen som lämnats till regeringen.

- Jag hoppas regeringen ska sluta tro att individer utnyttjar systemet eller läkare sjukskriver fel, säger han till TT.

Tre skeenden har varit avgörande:

Den ekonomiska krisen svepte bort lättare jobb som var mycket värdefulla för rehabilitering.

Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar minskade som ett resultat av hur en rad AD-domar om Las tolkats.

Genom arbetsmiljö- och rehabiliteringsreformen 1990, stoppet för statsfinansierad företagshälsovård 1992, och lagen om allmän sjukförsäkring från 1995 bröts det gamla systemet för rehabilitering ned.

Fram till dess sköttes svåra sjukskrivningsfall av särskilda anpassningsgrupper ute på arbetsplatserna. I dem satt chefer, fackliga företrädare, företagsläkare och försäkringskassan i regelbundna möten. Till sitt förfogande hade de statliga resurser för behandling, utbildning, deltidspensionering och i sista hand skattefinansierade lönebidrag.

- Det var ett system där alla parter vann. Företaget kunde utnyttja resterande arbetsförmåga hos drabbade, och samhället slapp betala hel pension, säger Larsson.

Förändringarna innebar en medikalisering av sjukskrivningsbesluten, och ett myndighetsstyrt system för rehabilitering, enligt institutet.

- Därmed fick man inte stopp på sjukperioderna, och där är vi nu, säger Larsson.

Arbetslivsinstitutets uträkningar visar att minst två tredjedelar av den ökade sjukfrånvaron beror på att sjukskrivningarna ökat i längd, inte på att fler personer sjukskrivit sig.

Om samma genomsnittliga sjukskrivningslängd som rådde under det gamla systemet fortfarande gällt 2004 skulle antalet sjukdagar varit 58 miljoner. I själva verket var de 95 miljoner. Besluten måste tillbaka till arbetsplatserna, och ett nytt samhällskontrakt upprättas mellan företag och stat, anser Arbetslivsinstitutet.

Arbetslivsminister Hans Karlsson säger sig finna stöd för regeringens ”politiska färdriktning” i rapporten, även om han tror att siffrorna är överraskande för många. Men ansvaret för de ökade sjukskrivningarna vill han inte förbehållslöst lägga på politisk nivå.

- Det var nog inte så mycket aktiva politiska beslut som låg bakom. Jag ska titta närmare på rapporten i den delen, säger Karlsson till TT.

Han håller med om att bristerna i rehabiliteringen på arbetsplatserna har orsakat ökningen i sjukfrånvaron, men säger att regeringen nu försöker rekonstruera det gamla systemet på ett nytt sätt. De avstämningsmöten som fack, arbetsgivare, arbetsförmedling, försäkringskassa och läkare sedan några år ska hålla kring enskilda fall är ”nästan samma sak” som de gamla anpassningsgrupperna, säger han.