”Skönt att få smälla på en neger”, misstänks en Stockholmspolis ha sagt om en afrikansk man i samband med ett utvisningsförsök härom veckan. Internutredning pågår.

Uttalandet görs två veckor efter att det stått klart att ett polisbefäl i Landskrona riskerar varning för att hon har beskri- vit en misstänkt person som ”neger”.

Det är bara de senaste av flera rasistiska och diskriminerande händelser inom polisen som började avslöjas samtidigt som polisen lanserade sin första gemensamma nationella värdegrund, efter bidrag från de nära 20000 medarbetarna. Men det är långt kvar till värdegrundens tal om respekt och allas lika värde: Uttryck som ”Apajävel” och ”Neger Niggersson” hos Skåne- polisen. ”Stationshora” om en kvinnlig kollega i Kalmar. Anti- semitiska uttalanden hos pass- polisen i Stockholm.

–Man blir lika bestört och upprörd varje gång något sådant händer. Vi kan inte göra mer än att jobba målinriktat mot den nolltolerans vi har, säger Marina Rydholm som är chef inom Rikspolisstyrelsen för det som kallas HR, human resources.

Men i vilket skede uppstår dessa värderingar? Det är en av frågeställningarna som ingår i ett stort nordiskt forskningsprojekt där alla tre svenska polishögskolor ska delta.

–Har de som söker sig till polisen med sig värderingarna, är det något som i så fall går att påverka under utbildningen, eller uppkommer de efter några yrkesverksamma år. Vi kanske kan se var det är mest verkningsfullt att sätta in stöten, säger rektorn för polishögskolan i Solna, Ebba Sverne Arhill.

De drygt 300 studenterna som precis startat sin utbildning ingår i en förstudie där frågorna prövats med där ingen vidare uppföljning planeras.

Men nästa hösttermin, 2010, inleds den stora undersökningen. Alla som börjar polishögskolorna i Solna, Umeå och Växjö, samt polisstudenterna i Oslo och finska Tammerfors, ska delta.

–Vi vill se vilka det är som söker, deras bakgrund, föreställningar om yrket, hur de ser på samhällets grundläggande värderingar och hur detta utvecklas över tid. Samma frågor ställs i slutet av utbildningen samt efter tre år i yrket och efter sex år, förklarar Harriet Jakobsson Öhrn, chef för verksamhets- utvecklingen i Solna och med i styrgruppen för utredningen.

Redan i november kommer dock förslag på vad polisen kan behöva förändra. Då blir den granskning av de tre polishögskolorna och tre polismyndigheter som rikspolischefen har beställt färdig.

Utredare är professor Charles Westin, som leder institutionen för forskning om internationell migration och etniska relationer (Ceifo) vid Stockholms universitet.

–Polisjobbet innebär ofta väldigt påfrestande uppdrag. Man möter människor i svåra omständigheter och ser samhällets baksida. Jag vill försöka beskriva vilka förhållanden som främjar eller motverkar uppträdandet i svåra situationer.

Från sin tidigare forskning om attityder vet han hur svåra dessa är att påverka.

–Grundläggande demokratiska värderingar, synen på för- hållandet mellan könen och med andra människor grundläggs i barndomen eller tidig vuxen- ålder. Där man sett attitydförändringar i samhället har främsta förklaringen varit att det skett en generationsväxling.

På sikt påverkar det också om organisationen speglar sam- hället i stort vad gäller etnisk bakgrund, kön och socialklass, påminner han. De senaste två terminerna vid polishögskolorna har hälften av de intagna varit kvinnor.

Andelen med invandrar- bakgrund som sakta segat sig upp till 20 procent av de antagna, sjönk i höstas till 17 procent. Men tillfälliga förändringar oroar inte HR-chefen Marina Rydholm.

–Vi fortsätter att jobba med- vetet med rekryteringen, speciellt i områden där vi vet att det bor många med utländsk bakgrund.