Den 17 augusti överlämnas den redan omdebatterade ”Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering” till integrationsminister Jens Orback. Utredningen leds av Masoud Kamali, professor i socialt arbete vid Uppsala universitet och Mitthögskolan. SvD har tagit del av hans förslag, i ett utkast till det kommande slutbetänkandet.

Gemensamt för de två dussin punkter som dokumentet innehåller är att de vänder på politiken, från att ställa krav på ”invandrarna” till att det är samhället som måste förändras.
”Social sammanhållning på lika villkor” ska skapas, skriver Masoud Kamali i utkastet.
Ett konkret förslag är att polisens möjligheter att stoppa personer på gatan och kontrollera dem, ska begränsas. I dag, skriver utredaren, finns en oacceptabel diskriminering inom polisen mot somliga medborgare.
Obligatorisk vidareutbildning av poliser, som också föreslås, räcker inte för att motverka problemet. Alltså måste patrullerande polisers möjlighet till ”godtyckliga ingripanden” inskränkas, enligt utredningen.

Statliga myndigheter med fler än tio anställda ska också införa en helt ny personalpolitik, föreslår Masoud Kamali. Målet är att personalens etniska sammansättning inom fem år ska ha förändrats, så att den återspeglar hur Sveriges befolkning ser ut.

För att bryta dagens situation, där personer med bakgrund i utomeuropeiska länder är underrepresenterade, kommer utredaren att föreslå att de statliga myndigheterna inför positiv särbehandling. Personer med minst en förälder från Afrika, Asien eller Latinamerika ska gynnas.
Policyn ska skrivas in i myndigheternas regleringsbrev och det etniska personalläget ska varje år rapporteras till regeringen.
Utredaren vill även slopa den formulering i skollagen som talar om att skolan vilar på en värdegrund som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism.

”Genom att idén om värdegrund bygger på ett etablerat vi-och-dom-tänkande betraktas ´invandrare´ som ´förändringsobjekt´”, enligt utkastet.
Utredningen har före slutbetänkandet presenterat
12 delrapporter. De har strimlat den svenska integrationspolitiken och blivit bränsle i den heta diskussionen om det som utredaren kallar en politik som har ”havererat”.

Redan när Masoud Kamali tillsattes av dåvarande integrationsministern Mona Sahlin 2004 orsakade utredningen debatt.
Ett förslag som tidigare har presenterats är att införa så kallade medborgarråd i segregerade områden, vars invånare saknar starka röster i samhällsdebatten.
Masoud Kamali har även föreslagit att människor som bor i utsatta områden enligt lag ska få förtur till jobb jämfört med andra som har likvärdiga meriter. Integrationsminister Jens Orback har varit starkt tveksam till båda de idéerna.

Regeringens utredare har öppet talat om en konflikt mellan honom och Jens Orback. Den 7 juni avslöjade Masoud Kamali i SvD att han blivit misshandlad på väg hem från arbetet av personer, som han beskrev som rasister. Jens Orback hade trots att han känt till att överfallet anmälts till regeringskansliets säkerhetsavdelning inte kontaktat sin utredare.

Masoud Kamali har avböjt att kommentera innehållet innan utredningen blir offentlig. Inte heller Jens Orback vill kommentera.

Josef el Mahdi
08-13 55 28, josef.el.mahdi@svd.se

Björn Malmström
08-13 54 12, bjorn.malmstrom@svd.se