Sedan människohandel blev brottsligt år 2002 har antalet personer som dömts ökat varje år. Förra året dömdes tolv personer för brottet, jämfört med sju personer år 2005.
Det vanligaste tillvägagångssättet är att kvinnor eller flickor transporteras till landet och för att sälja sexuella tjänster. I årets rapport om människohandel konstaterar Rikskriminalpolisen också att det har blivit vanligare att barn utnyttjas i ligor som sysslar med stölder och tiggeri. De utsatta som polisen träffar på i sitt spaningsarbete kommer främst från Rumänien, Bulgarien och Estland.
I år har hittills bara en person dömts för människohandelsbrott. Ytterligare ett tiotal personer kan komma att dömas beroende på utfallet i en större koppleri- och människohandelsrättegång i Sollentuna. Men nästa år kommer andelen som döms att bli klart mindre, tror Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen som har sammanställt årets rapport om människohandel. Huvudorsaken är att de 30 miljoner kronor som den förra regeringen öronmärkte åt polisens arbete mot människohandel under åren 2004–2006 nu har tagit slut.
–Aktörerna kommer att märka direkt att polisen inte satsar lika mycket längre. Därför kommer troligen handeln att öka. Samtidigt blir de här brottslingarna allt mer skickliga på att inte åka fast, säger Kajsa Wahlberg.
I rapporten föreslås nya öronmärkta pengar till kampen mot prostitution och människohandel och hårdare straff för sexköp.
–Men viktigast är att regeringen skyndar på arbetet med att färdigställa den handlingsplan mot människohandel som påbörjades 2002 men som fortfarande inte är klar, säger Kajsa Wahlberg.
Polisens bekämpning av människohandel i fara
Förra året dömdes fler än någonsin för människohandel i Sverige. Men nu är den förra regeringens öronmärkta pengar till polisen slut. Därför befarar Rikskriminalpolisens utredare att handeln kommer att öka i omfattning.
