Pojken var åtta år när hans elevassistent under ett halvårs tid förgrep sig på honom. Trots att den nu 38-årige mannen dömdes i två instanser för grovt sexuellt utnyttjande av underårig har han gång på gång sökt jobb som barnvakt. I går kunde SvD berätta att han även startat ett företag som säljer barnvaktstjänster och arbetat som barnskötare.
Polisen känner till att mannen söker kontakt med barn och sajten Grannar.se arbetar dagligen med att spärra honom från tjänsten. Ändå händer ingenting. Inte ens när ett föräldrapar polisanmäler mannen.
Efter SvD:s avslöjande har flera föräldrar hört av sig och berättat om hur 38-åringen har sökt barnvaktsjobb hos dem. I ett fall svarade mannen på en annons via Arbetsförmedlingen. Mamman till den tvåårige sonen kände att något inte stämde. Hon lyckades hitta domen och kontaktade polisen redan för två år sedan – ”så att inget annat barn behöver drabbas”, skrev hon i mejlet som SvD tagit del av.
– Han skulle ha varit ensam med min son tre eftermiddagar i veckan. Det vänder sig i magen på mig när jag tänker på det, säger hon.
En tvåbarnsmamma i Stockholm säger att det känns ”så oerhört obehagligt att det var så nära”:
– Han kontaktade oss och kom hem på intervju, berättar kvinnan som fattade misstanke när mannen inte hade referenser till den förskola i Nacka där han påstod att han hade jobbat.
Hon tyckte även att det var konstigt att han gärna ville bada barnen under de två timmar, mellan 16 och 18, då han skulle passa dem.
Mikael Eriksson är biträdande chef för länskriminalpolisen i Västmanland och var förundersökningsledare i fallet med 38-åringen.
– Att en tidigare dömd fortsätter att vara aktiv, det är väldigt oroväckande. Vi är väldigt oroliga. Det är jättebra att ni granskar det här för på något sätt måste den breda allmänheten förstå att den här typen av verksamhet som sker i privat regi inte står under någon kontroll.
Han berättar att polisen får in många tips om sexbrottsdömda personer som arbetar med barnomsorg och som barnvakter.
– Det är verkligen en gråzon. Det här är inte det enda ärendet där vi har fått oroande signaler.
Han menar att fallet visar på problemet med bristande kontroll och tunn lagstiftning. Han säger att de gjort vad de kunnat i ärendet, men för att kunna få till ett åtal enligt groominglagen måste polisen kunna visa att syftet var att begå sexuella övergrepp.
– Det finns ju oftast att hitta i den misstänktes huvud, säger Mikael Eriksson.
Enligt honom kan polisen bedriva spaning på misstänkta personer.
– Men de här brotten begås ju i bostäder och väldigt sällan finns det vittnen. Det är jättejättesvårt att agera innan det har hänt.
Han efterlyser en debatt om barnvaktsbranschen - och en lagstiftning som gör att polisen kan få använda sig av den misstänktes bakgrund för att styrka bevisningen när det gäller förberedelse av brott.
– Vårt enda argument är att han tidigare är dömd, men vi får inte använda det. När man har avtjänat sitt straff ska man nollas och betraktas som vem som helst. Vi skulle vilja kunna använda oss av bakgrunden, arten på brottet, och kunna använda en annonsering för att styrka att brottet är under planering, i förberedelsestadiet.
En annan åtgärd som efterfrågas är att lagen om utdrag ur belastningsregistret, som ska hindra dömda att arbeta med barn, även ska omfatta barnvaktsmarknaden.
– Vi skulle gärna se att justitieminister Beatrice Ask införlivar alla som jobbar med barn på ett eller annat sätt i lagen om registerutdrag, säger Helena Karlén, generalsekreterare på Ecpat som arbetar mot att barn utnyttjas sexuellt.
Men Beatrice Ask tror att det är fel väg att gå.
– Vi kan inte kontrollera alla som kommer i kontakt med barn. Jag tror att man ska vara försiktig, annars hamnar vi i en situation där alla som erbjuder tjänster i hemmet ska kontrolleras. Vi hamnar i ett kontrollsamhälle.
Hur ska man kunna skydda sig som förälder?
– Man måste vara lite om sig och kring sig, antingen ta någon man känner eller någon man fått på rekommendation. Du kan inte bara lämna över dina barn, ingen annan kan kontrollera att allt är okej.
