Det är i en artikel i SvD som Peter Althin, advokat och ledamot i kristdemokraternas partistyrelse, talar om sänkt straffbarhetsetsålder i Sverige.
I dag kan barn under 15 år inte åtalas eller dömas i domstol – något som Peter Althin vill ändra på.
– Man kan kanske tänka sig 13 år, om man nu inte lyckas hejda kriminaliteten på annat sätt, och det har vi ju inte gjort i Sverige, säger Althin i en kommentar.
Han diskuterar också särskilda barndomstolar – en lösning som finns ibland annat Australien och Sydafrika.
– Jag vill gärna att man utreder om det här passar svenska förhållanden, säger Peter Althin.
Men förslaget får tummen ner från flera håll. Inte bara socialdemokraten Thomas Bodström är negativ, utan också polisen ställer sig frågande till om sänkt straffbarhetsålder är rätt lösning.
– Jag är synnerligen tveksam till sänkt straffmyndighetsålder under 15 år. Att ställa en 13-åring inför domstol är inte rätta metoden, säger Seppo Wuori, överdirektör på Rikspolisstyrelsen, till SvD.se.
Istället vill Seppo Wouri att barn under 15 år som begår brott ska tas om hand av de sociala myndigheterna – precis som i dag.
– Då och då uppstår det en debatt om att de sociala myndigheterna inte gör tillräckligt och inte reagerar på rätt sätt, men i så fall är det där man ska förtydliga uppgifterna, säger Wuori.
Enligt Peter Althin finns det en risk att ungdomar inte tar socialtjänsten på allvar – och därför fortsätter på den brottsliga banan.
Men någon forskning som stödjer detta finns inte, säger Stina Holmberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet (Brå) till SvD.se.
Också hon gör tummen ner åt förslaget att sänka straffmyndighetsåldern i Sverige.
– Det är lite av en schablonbild att ungdomar inte skulle ta socialtjänsten på allvar. De undersökningar vi har gjort visar att socialtjänsten är minst lika seriös som polisen, och vår slutsats är faktiskt att socialtjänsten är bättre lämpad åt uppgiften än polisen, säger hon.
Brå släpptes i somras en rapport om just barn som begår brott och hur samhället bör reagera. Slutsatsen är tydlig: ”det finns inget vetenskapligt stöd för att polisförhör förebygger återfall”, skriver myndigheten i en sammanfattning.
Stina Holmberg vänder sig emot uppfattningen att en barndomstol och en straffpåföljd för barn under 15 år skulle minska ungdomsbrottsligheten.
– Jag tycker han förmedlar en bild till allmänheten att socialtjänsten inte gör tillräckligt, men det gör de. Det visar vår forskning, det är bara att läsa vår rapport, säger hon.
Hennes kollega på Brå, kriminologen Felipe Estrada, är också han negativ.
– Tittar man på andra länder där straffmyndighetsåldern är lägre, som till exempel England, så finns det inget som tyder på att de har lägre brottslighet än vi har. Tvärtom, de har mer omfattande problem än Sverige, säger han.
