Det har blivit allt vanligare att svensk polis vinkar in bilister till vägkanten för att få dem att blåsa i alkometrar. Förra året genomförde polisen över 2,5 miljoner sådana utandningstest – en fördubbling på några år.

Men antalet rattfulla som avslöjas har samtidigt minskat drastiskt. Enligt en rapport från en grupp forskare vid Polishögskolan beror detta på att polisen snarare arbetar för att förbättra sin statistik än att göra vägarna säkrare.

Kontrollerna genomförs enligt forskarna medvetet på fel plats vid fel tidpunkt. De flesta kontrollerna mellan nio och tolv på vardagar, en tid på dygnet då antalet alkoholrelaterade olyckor är som minst.

Den kontroversiella slutsatsen presenterades igår av forskarna Stefan Holgersson, Cecilia Woxblom och Lars Dolmén.

–Det är tidskrävande administrativt att stoppa en rattfylla. Eftersom det vikigaste tydligen är att genomföra många blås har det urartat, säger Stefan Holgersson.

Ulrika Herbst, chef för Rikspolisstyrelsens polisavdelning, säger till TT att kvantitet måste vägas mot kvalitet när polisen genomför kontroller:

–Det går inte att säga att alla kontroller som syftar till att öka synligheten och få kvantitet är fel. Men det är klart att det vilar ett stort ansvar på de som utför kontrollerna och jag tror också att det är viktigt att man har målbilden klar för sig: det här gör vi för att minska antalet döda och skadade i trafiken.

Men debatten som startade när rapporten presenterades igår är bara en fortsättning på en kontrovers som pågått sedan forskarna började sin studie. Om den tidigare högsta polisledningen fått sin vilja igenom hade Stefan Holgersson inte deltagit i forskningsarbetet, uppger forskaren.

Dåvarande rikspolischefen Stefan Strömberg uppges vid flera tillfällen under arbetet ha kritiserat polisforskningen och dömt ut den som ovetenskaplig. Han ville att rapporten om rattonykterhet skulle knytas till Rikspolisstyrelsens, RPS, huvudkontor – och att Holgersson skulle sparkas.

Stefan Strömberg minns idag inte händelsen men säger att det är möjligt att RPS inte var nöjda med upplägget inför studien.

– Det kan hända att vi tyckte att vi skulle göra en studie som emanerade från RPS. Jag har ett svagt minne av att vi tyckte att studien var upplagt på ett sådant vis att de skulle komma fram till ett visst resultat. I så fall ville vi inte finansiera det.

Försökte du stoppa forskarna?

–Stoppa, nej det ligger inte för mig, men vi ville kanske inte ge pengar, säger han.

Forskaren Cecilia Woxblom säger att hon reagerade kraftigt på vad hon uppfattade som ett försök från polisledningen att styra granskningen.

–RPS meddelade att Holgersson inte fick delta. Jag sa att detta stred mot min egen värdegrund och mot hur oberoende forskning bedrivs, säger hon.

Enligt Woxblom skulle undersökningen inte ha gått att genomföra utan Holgersson. Hon ställde ett ultimatum:

–Jag sa att om Holgersson tvingades bort så skulle jag gå frivilligt. Det tog skruv.

Lena Tysk, chef för brottsförebyggande enheten på RPS, och Mattias Andersson, biträdande chef, hade insyn i händelseförloppet. Men ingen av dem minns någon turbulens.

–Jag var inte inblandad i en sådan diskussion, säger Mattias Andersson.

Han tycker att utredningen är intressant men delar inte alla slutsatser.

–Det kan ju vara färre rattfyllerister nu än tidigare på grund av att våra preventiva insatser lyckats.