Som SvD har berättat i en rad artiklar saknar många utredare rätt verktyg för att möta utvecklingen i sociala medier. Ungdomsutredare som surfar på Facebook hemma för att kartlägga kriminella gäng i brist på arbetsdatorer och närpoliser som twittrar på sina egna mobiltelefoner är bara några av exemplen.

Ulrika Herbst är chef för polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen och är ansvarig för utveckling, polisstrategier och samverkansfrågor med andra myndigheter. En central del är att ge stöd åt polismyndigheterna ute i landet.

Poliser som SvD har pratat med beskriver att de saknar datorer för att surfa på. En del använder privat utrustning i tjänsten för att till exempel kartlägga personer via Facebook. Hur ser du på det?

– Det ska finnas bättre vägar att gå, det finns en brist på rätt verktyg. Där kommer vi att uppdateras. Vi ska naturligtvis utveckla våra arbetsverktyg, precis som vi gör med våra vanliga brottsutredningsverktyg hela tiden.

Flera poliser som SvD har talat med saknar en nationell strategi för hur man ska arbeta med sociala medier i utredningsarbetet. Varför finns det ingen sådan?

Man kan lätt bli förblindad av den nya tekniken

Ulrika Herbst, chef för polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen

– Det pågår ett arbete som just nu är ute på remis i våra olika polismyndigheter där vi går igenom vilka kompetensprofiler vi behöver för framtiden, en slags översyn som ska vara färdig i höst. Det finns ett antal grupper som arbetar med vilka sorts forensiska kompetenser vi behöver och hur vi kan fördela dem för att få en mer enhetlighet i landet. Dessutom har vi rekryterat en person med samordningsansvar för sociala medier på Rikspolisstyrelsen som börjar i höst. Då ska vi lägga en strategi, vad som är viktigast, vad vi ska börja med.

Varför har det inte gjorts tidigare?

– Det finns mycket att göra och det är i alla fall ett arbete som har påbörjats. Det handlar också om att hämta in folk utanför vår verksamhet, inte bara kompetensutveckla internt. Vi har påbörjat ett samarbete med it-forensiker-utbildningar i Kalmar och Halmstad där man kan tänka sig att inom ramen för deras uppsatsarbete till exempel titta på metodutveckling.

En polis beskriver situationen som att den digitala världen har sprungit ifrån polisen. Hur ser du på det?

– Jag kan förstå att man känner sig lite bakbunden. Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi inte kan använda oss av samma genvägar som alla andra. Det är en trygghet att vi till exempel måste diarieföra och inte kan spara ned digital information hur som helst. Vi kan ju inte surfa och patrullera på nätet planlöst.

– Vi kommer att utveckla hur vi arbetar men vi kommer aldrig ligga i framkant, vi har andra premisser att jobba efter. Man kan lätt bli förblindad av den nya tekniken. Men det kan inte vi tillåta oss. Det måste hålla i bevissäkring, objektivitet, integritet.

Utredningar med koppling till datorer hanteras oftast av specialistenheter. Ändå säger många utredare som arbetar med ungdomsbrottslighet att i princip alla deras ärenden omfattar information från sociala medier. Borde inte fler få kompetensutveckling?

– Antalet it-forensiker kommer att öka, det är jag övertygad om. Och alla utredningsområden kommer att behöva den kompetensen. Men vi kan inte breddutbilda alla, det går inte. Istället behöver vi se till att bygga ut enheterna så de kan hantera det här.

Finns det några konkreta utbildningsplaner för hur polisen ska bli bättre på att arbeta med sociala medier – oavsett befattning eller verksamhetsområde?

– För de som utexamineras från polishögskolorna idag finns det här inbyggt och även inom de internutbildningar vi ger. Men inte som enskild utbildningsinsats. Men jag kan hålla med om att det har blivit viktigare för alla som arbetar med utredningar. Allt fler använder sociala medier som brottsverktyg. Men man ska också komma ihåg att för många nya poliser är det här självklart, det kommer naturligt.