Den amfetaminpåverkade mannen hade tagits om hand av två polismän i Malmö i början av förra året. Poliserna körde mannen till en psykiatrisk akutmottagning för vård, men innan de lämnade över honom till vårdpersonalen filmades mannen med en mobiltelefon.

Han uppmanades att säga hej till en kollega till poliserna som fyllde år och filmen skickades senare via mms som en gratulationshälsning till arbetskamraten.

På sjukhuset reagerade dock personalen på händelsen. I februari förra året polisanmäldes de båda poliserna för brott mot tystnadsplikten.

”Vårdpersonal har tagit illa vid sig”, skriver polisen i ett protokoll om händelsen.

Förundersökningen mot polismännen lades dock ner – chefsåklagaren Kristian Augustsson på Riksenheten för polismål skriver i sitt beslut att han inte kan bevisa brott. Skälet var enligt Augustsson att det inte gick att bevisa att mannen tvingats till handlingen.

I polisförhör uppgav nämligen en av polismännen att den knarkpåverkade mannen gått med på att spela in och skicka hälsningen.

– Frågan kom upp om han hade gått med på att de skulle skicka det, men det gick inte att visa hur det var, säger Kristian Augustsson idag och fortsätter:

– Men det är klart att det är problematiskt. Hade man kunnat visa att han inte ville det här, att det var tveksamt om han gått med på det, så hade det handlat om ett brott mot tystnadsplikten som jag ser det. Men det gick alltså inte att bevisa.

Hördes mannen?

– Jag kan inte minnas det. Jag vet att han var svår att få tag på, men jag kommer inte ihåg om vi verkligen fick tag i honom.

Inte heller polisen har vidtagit några disciplinära åtgärder mot polismännen – i det interna protokollet står det att ”hinder föreligger för disciplinärt förfarande”. I stället fick polismästaren Ulf Sempert i uppdrag att hålla samtal med polismännen.

Skälet är enligt chefsjuristen Mårten Unbeck på polisen i Skåne att myndigheten inte kan gå vidare arbetsrättsligt om åklagaren säger att det finns brist på bevis.

– Om åklagaren säger att det inte går att bevisa att något brottsligt skett, så säger lagen om offentlig anställning att det blir ett hinder även för att gå vidare arbetsrättligt. Systemet är så att om man inte kan bevisa något straffsrättsligt så kan man inte heller bevisa det arbetsrättsligt, säger Unbeck till SvD.se.

Hur ser du på en sådan här händelse?

– Utan att tala om det enskilda fallet, som jag inte känner till, så tycker jag ett sådant här beteende är klart olämpligt. Jag vet inte omständigheterna, men det är problematiskt att hävda ”samtycke” från någon man gjort ett ingripande mot, säger Mårten Unbeck.