I dag måste en utländsk åklagare begära hjälp av en svensk domstol med teleavlyssning av en misstänkt person i Sverige. Om ansökan godkänns får svensk polis i uppdrag att verkställa beslutet.
Men enligt en proposition som nu färdigställs inom justitiedepartementet ska hemlig teleavlyssning och teleövervakning i fortsättningen även kunna ske från utlandet. Villkoren är att det finns tekniska möjligheter och att en svensk domstol sagt ja.
I sin årliga skrivelse till riksdagen om avlyssning ser regeringen samtidigt fram emot att svensk polis genom beslutet får bättre möjligheter att använda teleavlyssning i övriga EU.

Den nya lagen planeras träda i kraft den 1 juli.
– Den reglering vi föreslår innebär att samma villkor ska gälla som för en inhemsk brottsutredning. Misstanken måste gälla ett brott som skulle ge minst två års fängelse i Sverige, säger Ulf Wallentheim, biträdande enhetschef på justitiedepartementet.
Reglerna utformas så att även framtida teknik omfattas.
– I dag kan det gälla avlyssning av satellitsamtal eller att man använder master vid gränsen som kan läsa av trafik i det andra landet, säger Ulf Wallentheim.
För närmare teknisk information hänvisar han till polisen. Säpo har dock under veckan inte velat svara på SvD:s frågor om vilka former av teleavlyssning som är möjliga att utföra från utlandet.
Tydliga ledtrådar finns dock i den EU-konvention om internationell rättshjälp från år 2000 som Sverige tillträder genom beslutet.
I en lagrådsremiss som justitiedepartementet lämnade i februari framgår att avlyssningen enligt konventionens förarbeten ska gälla telemeddelanden ”i sin vidaste bemärkelse” och inte vara begränsad till telefonsamtal. Där sägs vidare att den hemliga teleavlyssningen kan avse ”t.ex. telefonsamtal, telefax, telegram samt elektronisk post och annan datakommunikation.”
– Det är den bredaste definition som man kan tänka sig. Det inkluderar e-post och allting och avlyssning från utlandet är tekniskt möjlig, säger Jonas Birgersson, vd för Bredband2. Han tycker att det är bekymmersamt om polisen i länder med annan syn på integritet nu får ökade möjligheter till avlyssning i Sverige.

Chefs-JO Mats Melin tycker att det är bra att teleavlyssningen enligt förslaget ska prövas i svensk domstol på samma sätt som tidigare.
– Men det finns många svårigheter i detta. Det kommer naturligtvis inte att finnas någon insyn i hur materialet som utländsk polis samlar in används, säger Mats Melin.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är också oroad över att kontrollmöjligheterna och insynen i avlyssningen begränsas ytterligare.
– Ska utvidgade tvångsmedel kunna motiveras så måste man visa att avlyssningen är en effektiv metod som leder till åtal, men det saknas underlag för att dra den slutsatsen. Rapporteringen från polisen är för dålig, säger hon.

Alla tre ser ett oroande mönster i de regeländringar som nu sker i rask takt.
• I onsdags kom en proposition som säger att överskottsinformation vid avlyssning får användas för utredning av andra brott än det som motiverade avlyssningen.
• Inom kort väntas en utredning föreslå att preventiv avlyssning tillåts innan ett brott hunnit
begås.
• En annan utredning väntas föreslå att all teletrafik i geografiska zoner ska kunna avlyssnas.
Samtidigt pågår inom EU ett omfattande arbete för att införa ett redan taget rambeslut med principen att endast det ansökande landets lagar ska räknas vid rättshjälp. Nästa steg handlar om att ge utländska domstolar rätt att besluta om avlyssning i Sverige.
– Utvecklingen är mycket, mycket oroande. Vi är snabbt på väg in i ett väldigt obehagligt samhälle. Ibland kan man få ge avkall på integriteten för att komma åt organiserad brottslighet, men aldrig på rättssäkerheten, säger Anne Ramberg.