De fyra tonårspojkar som misstänks för dödsmiss- handeln av en jämnårig pojke begärs häktade idag. Alla nekar, men tre av dem pekar ut den fjärde som gärningsman. En femte pojke släpptes igår. Enligt advokat Leif Silbersky, som företräder en av de misstänkta, var den nu avlidne pojken mer aktiv i bråket än vad som framkommit.

Det var under en fest på Kungsholmen som den 16-årige pojken misshandlades. Sparkarna mot huvudet och överkroppen var så hårda att pojken blev medvetslös och hjärtat stannade. På söndagen kom beskedet att 16-åringen, som skulle ha fyllt 17 år igår, hade avlidit.

Det är fortfarande oklart vem av de fyra ungdomarna, alla 16 år gamla, som har gjort vad i samband med dödsmisshandeln. Polisen är mycket förtegen om utredningen, inte minst på grund av pojkarnas låga ålder.

Via Leif Silberskys gav igår en av de misstänkta en annan bild av det som hänt än vad som beskrivits i medierna.

–Han har dokumenterade skador i huvudet efter att ha blivit slagen två gånger med en flaska av den nu avlidne pojken. Min klients slog tillbaka två gånger, men våldet var i nödvärn, och han nekar till att ha sparkat den avlidne, säger Silbersky.

Enligt advokat Åke Broné, som också företrädde den tidigare misstänkte pojken, pekar han och tre av de andra pojkarna ut den femte som initiativtagare och huvudgärningsman.

–Min klient är helt bedrövad. Han kände den döde och dennes familj. Han har inte deltagit på något sätt. Tvärtom, han försökte flera gånger avstyra bråket, säger Åke Broné.

Alla fem pojkarna förhördes av polisen igår, och enligt Torbjörn Nilsson, chef för Citypolisens ungdomsrotel, börjar polisens bild av vad som hänt att klarna. Men han vill inte kommentera några detaljer i utredningen.

Dödsmisshandeln på Kungsholmen är inte unik. Det grova ungdomsvåldet har alltid funnits där, och varken polisen eller Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har sett någon ökning de senaste åren.

Kriminologen Mikael Rying på Brå har undersökt det dödliga våldet i Sverige sedan 1990. Enligt honom sker liknande händelser en eller två gånger per år. genomsnitt döms fyra ungdomar mellan 15 och 17 år för dödligt våld varje år.

–Så det går inte att påstå att det är ett vanligt brott. Och vi har inte sett någon särskild ökning över tid, säger han.

Den bilden håller också kriminalkommissarie Lars-Ingvar Karlsson på Citypolisens ungdomsrotel med om.

–Det sker inte oftare grovt våld oftare nu än tidigare, säger han.

Däremot har Lars-Ingvar Karlsson märkt en ökning av antalet ungdomsfester som spårar ur. Med sms, på chattar och via mobiltelefoner sprids information om olika fester som en löpeld.

Det gör att risken att oinbjudna gäster ska komma ökar, något som också innebär en större risk för bråk.

–Fester som spårar ur är ett problem som ökar, säger Lars-Ingvar Karlsson.

Ökningen märker han på de anmälningar som kommer om skadegörelse och bråk.

–Ofta hör vi ifrån föräldrar som upptäcker att deras bostad är förstörd, att spriten är borta och soffan trasig, säger Lars-Ingvar Karlsson.

Lars-Ingvar Karlsson råd till föräldrar är enkelt: ha bättre koll på vilka fester barnen går på.

Suzanne Bengtsson arbetar som preventionssamordnare för Stockholms stad på Kungsholmen. Hon har jobbat med ungdomar i tonåren under många år, och tycker sig ha märkt en attitydförändring.

–Det har uppstått en ny kultur hos unga med firmorna, som säger sig hålla på fotbollslag, som förebild. Våldet har inte ökat generellt, bara i vissa kretsar där man stämmer träff och slåss precis som firmorna gör. Men ungarna dricker inte mer än tidigare och de har inte fler fester, säger hon.

Anton Abele, 15, kände den döde 16-åringen via gemensamma bekanta och var med på festen som föranledde dödsmisshandeln.

För att visa sitt avsky mot våldet startade han och några vänner i lördags Facebook-gruppen Bevara oss från gatuvåldet.

–Det finns vissa som tycker att det är coolt med våld. Jag känner att våldet måste få ett slut och att vi måste ändra ungdomars attityd. Man måste förstå vad som händer efter att man sparkat någon i huvudet, säger han.