Enligt rättsväsendets prognoser kommer det att fattas så mycket som 1100 platser i häkten och anstalter år 2013.
– Vi ser redan under 2010 hur det tajtar till sig. Ett sätt att klara situationen vore att skapa en kö för att sona sitt straff som man har haft i Norge och Danmark, säger Lars Nylén, generaldirektör för Kriminalvården.
En så kallad soningskö skulle omfatta personer som döms till fängelse under 2010 och 2011 – men som inte befinner i häkte, cirka 5000 personer på ett år.
– Det skulle betyda något års väntan för individen, men kan få effekter på tre – fyra års sikt.
I februari i år satt 4624 fångar i fängelse i Sverige. Då var beläggningen hög, 94 procent totalt på landets anstalter, i den högsta säkerhetsklassen 98 procent. Kriminalvårdens eget mål är att beläggningen ska vara maximalt 90 procent på fängelser och 95 procent på häkten, för att kunna klara säkerheten.
– Vi kan inte ha 100-procentig beläggning eftersom de intagna bekämpar varandra – och man har rätt att avtjäna sitt straff utan att bli trakasserad eller misshandlad. Vi kan inte bara byta sängar hur som helst.
På Kriminalvårdens placeringsenhet läggs dagligen ett pussel för att hitta fängelse- och häktesplatser.
– Vi märker av platsbristen redan nu i och med att platser läggs ner innan nya tillkommit. Det är svårare och tar längre tid att placera folk, säger enhetschefen Martin Gillå.
En soningskö är ingen bra idé, tycker han.
– Det är ju ett viktigt samhällsuppdrag vi har. Är man dömd till fängelse har man rätt att avtjäna straffet. Har vi inte pengar att verkställa straffen riskerar systemet att urholkas.
Trängsel på anstalterna påverkar också situationen på häktena. Kriminalvården varnar nu för en återgång till den situation liknande krisåret 2004 – 2005. Då var platsbristen stor samtidigt som flera rymningar, bland annat från Kumla- och Hall-anstalten, präglade medierapporteringen.
I sitt budgetunderlag till regeringen för 2011 listar Kriminalvården några av problemen:
• Svårighet att klara JO:s krav på att personer som fått en fängelsedom inte bör tillbringa mer än sju dagar i häkte.
• Svårighet att skydda intagna från varandra.
• Problem med att göra omflyttningar av fångar när det behövs.
• Problem med att ta emot och ha plats för dömda som befinner sig på fri fot.
Platsbristen försvåras av att flera äldre häkten och fängelser läggs ner. Visserligen pågår ett omfattande program av ombyggnad och utbyggnad, men anslaget på 7,3 miljarder kronor för 2010 räcker inte. Därför har Kriminalvården nu fryst flera byggprojekt.
Samtidigt väntas antalet fängelsedömda öka som en effekt av polisens satsning mot organiserad brottslighet och att straffen för våldsbrott skärps från den 1 juli i år. Bara straffskärpningsreformen beräknas enligt en utredning generera 610 fängelseår.
– Det blir som en katten på råttan-situation. Vi försöker förutse vad polisen och domstolarna producerar, sedan är det bara att tacka och ta emot. Vi vill inte hamna i ett läge som 2004 då vi hade folk liggande i korridorer och trapphus. Vi har ändå räknat med dubbelbeläggning där det är möjligt, säger Lars Nylén.
Justitieminister Beatrice Ask är inte nöjd med vad Kriminalvården levererat i form av nya platser, trots att myndigheten fått ett drygt 50-procentigt påslag på fem år. Enligt henne ligger Kriminalvården alltid högt i sina prognoser.
– Jag tror att antalet fängelsedömda kommer att öka, men frågan är hur mycket och när. Vi lever i en finanskris och tillfälliga toppar måste myndigheten klara av inom de ekonomiska ramarna, säger Beatrice Ask, som avfärdar tankarna på en soningskö.
– Det är klart att den här politiken måste ge resultat, men det finns också motparametrar. Om vi kan öka ambitionen att den dömda ska avtjäna straffet i sitt hemland kommer fler att kunna överföras till EU-länder. Och om vi blir bättre på innehållet så kanske det kan minska antalet återfall.
Henrik Tham, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, påpekar att det är politiska beslut som avgör antalet fångar i ett land:
– Politikerna tyckte att man hade för låga straff för våldsbrott, nu får man betala för det. Ytterst blir det en konflikt mellan justitiedepartementet och finansdepartementet.
