Så sent som i förra veckan gick den kinesiska regeringen ut med en kommuniké där man meddelade att man kommer att förbjuda gratis utdelning av plastpåsar i butiker från den 1 juni i år. Även i Australien har landets miljöminister Peter Garrett aviserat att man vill fasa ut användandet av plastpåsar. Andra länder där förbud diskuterats är Storbritannien, Frankrike och Irland.

I Sydafrika riskerar den som delar ut den tunnare sortens plastpåsar både böter och fängelse. Målsättningen är att få fler att använda den tjockare varianten som tål att återvändas fler gånger eller att ta med sig en egen tygkasse när man handlar. Även i Taiwan, Bangladesh, delar av Indien samt i Kenya har man förbjudit plastpåsar och ibland även plasttallrikar- och bestick.

Men i Sverige finns det ingen anledning att förbjuda plastpåsar, enligt Hannes Borg, politiskt sakkunnig på miljödepartementet.

– I Sverige har vi ett lagstadgat producentansvar som gör att de som tillverkar även måste ta hand om avfallet så något förbud är inte aktuellt, säger han till SvD.se.

Inte heller Svante Axelsson, generalsekreterare för Svenska Naturskyddsföreningen ser någon anledning att förbjuda plastpåsar i Sverige.

– Det är naturligtvis bra att minska plastanvändandet men ett förbud känns mer som en symbol än att det skulle ha någon ordentlig påverkan. Det är viktigare att fundera på hur man tar sig till butiken, det är där de stora utsläppen sker.

Naturskyddsföreningen tycker istället att man som konsument ska ta med sig en egen tygkasse som man kan använda gång på gång. I valet mellan papperspåse eller plastpåse bör man välja papper även om det går åt ungefär lika mycket energi under själva tillverkningsprocessen. Eftersom plast innehåller olja genererar den koldioxidutsläpp när den väl förbränns. Papperspåsen tillverkas av trä som ju går att återanvända till annat. Detta förutsätter dock att man lämnar den i pappersinsamlingen.

Flera kedjor, bland annat Ica och Coop har infört försök med bionedbrytbara plastpåsar tillverkade av stärkelse. Fördelen är att de tillverkas av förnyelsebara råvaror men också att de kan brytas ned. Hittills har ett 70-tal butiker beställt påsen som dock är dyrare att framställa. Men Ica vill inte låsa sig vid det nya alternativet utan fortsätter även med äldre alternativ – vanlig plast, pappkassar och tygkassar.

– Alla de här olika alternativen har olika miljöpåverkan och därför tycker vi att man som kund ska få välja själv. Stärkelsekassen kommer till exempel från grödor som besprutas och tygkassen i bomull görs av en gröda som kräver oerhört mycket vatten. Pappkassen är skrymmande och kräver ökade transporter, säger Kerstin Lindwall, miljöchef på Ica AB till SvD.se.

Det senaste tillskottet på påsfronten ratas dock av professor Thomas Hjertberg på Chalmers i Göteborg.

– Den tar upp till ett halvår att bryta ned. Dessutom tror jag att vetskapen om att påsarna bryts ned kan leda till att folk skräpar ned ännu mer. Dessutom kan djur komma skadas under tiden, säger han till SvD.se.

Bionedbrytbara plaster kan även komposteras vilket kan leda till att energiåtervinningen som kommer från förbränningen av plastpåsar blir mindre.

– Då får vi ett resursslöseri.

Själv förespråkar han en kasse av grön polyeten som framställs av förnyelsebara råvaror som just nu tas fram i ett forskningsprojekt.