Arbetet påbörjades för tre år sedan och fokuserar på tre grupper - Vit makt-miljön, den autonoma vänstern och den våldsbejakande islamismen.
Målet är bland annat att öka kunskapen om extremism som riskerar att leda till våld. Regeringen satsar 62 miljoner kronor under 2012-2014 i handlingsplanen.
- Det är väldigt viktigt att vi tar det här problemet seriöst. Varje individ som hamnar i våldsbejakande extremistiska grupper är en för mycket, säger Birgitta Ohlsson till TT.
Frågan är då vilket hot de här grupperna egentligen utgör mot det svenska samhället.
- Det är inget avgörande hot i dag mot den svenska staten och samhället. Men vi har ett par hundra individer, som tillhör autonoma grupper, vitmakt-miljö eller våldsbejakande islamister, som vi måste ta oerhört seriöst.
Birgitta Ohlsson vill inte peka ut om det är någon av de grupperna som utgör ett större hot. Hon hänvisar till Säpo för riskbedömningar.
- Men vi har tagit fram rapporter kring de här tre grupperna och det är det den här handlingsplanen vilar på.
Handlingsplanen riktar in sig på sex områden. Bland annat ska medvetenheten om demokratiska värderingar stärkas och regeringen vill öka kunskapen om våldsbejakande extremism. Arbetet med att förebygga att individer ansluter sig till våldsamma extremistgrupper ska stärkas och regeringen vill också fördjupa det internationella samarbetet. Det ingår också en satsning på avhopparverksamhet.
Ohlsson framhåller särskilt det förebyggande arbetet som centralt, att arbeta mot skolan och utbilda lärare och nyckelgrupper i det civila samhället.
- Sedan brinner jag personligen mycket för avhopparverksamheten. Vi har en bra sådan i dag gentemot högerextremismen, men vi har inte det när det gäller autonoma grupper eller våldsbejakande islamister, säger Birgitta Ohlsson.
Hon avvisar kritiken från muslimska grupper att muslimer särskilt skulle pekas ut.
- Jag håller inte med. Det här är något som skiljer Sverige från många andra länder, att vi tar ett väldigt brett grepp när vi arbetar mot våldsbejakande extremism. Vi talar både om det som har politisk karaktär och det som kan vara religiöst influerat. Vi pekar inte ut någon speciell grupp utan baserar det hela på forskning och fakta.
Inte heller Säkerhetspolisens chefsanalytiker Malena Rembe anser att handlingsplanen pekar ut muslimer som grupp.
- Jag förstår inte riktigt hur de resonerar i att en enskild grupp blivit utpekade. Det stämmer kanske, men snarare ur en skyddsaspekt, säger hon och hänvisar till punkter om insatser mot främlingsfientlighet och islamofobi.
- Det pågår våldsbejakande radikalisering i Sverige. Om det dessutom finns belägg för att svenskars bild av demokrati urholkas är det bra att man på bred front stärker den, säger till TT.
Säpo har bland annat kritiserats för att den så kallade dialogverksamheten gränsar till åsiktsregistrering.
- Det är extremt olyckligt om det upplevs så. Det är en frivillig verksamhet, dialogen har vi med strategiska partners. Därför blir jag förvånad om de som är med i den dialogen upplever att de bidrar till åsiktsregistrering, säger hon och fortsätter.
