Placebo är ett annat namn för medicin som saknar läkemedelseffekt, ofta sockerpiller eller saltlösning.
Det används främst på kontrollgrupper vid läkemedelsstudier, men används även till att studera huruvida personer mår bättre om de tror att de får en effektiv medicin.
Vanligtvis brukar man hävda att denna placeboeffekt beror på det mänskliga psyket, men enligt forskare vid Michigans universitet i USA handlar det om mer än så. I en rapport som publiceras i det senaste numret av The Journal of Neuroscience beskriver doktor Jon-Kar Zubieta en studie som han och hans kolleger genomfört på 14 friska män i 20-årsåldern.
Männen utsattes för smärta genom att det sprutades in koncentrerad saltlösning i muskelvävnaden i käken. De fick kontinuerligt uppskatta sin smärta på en skala mellan ett och hundra. Samtidigt skannades deras hjärnverksamhet med en avancerad så kallad PET-kamera.
Var fjärde minut fick männen sedan veta att de skulle få en smärtstillande medicin i sprutan. Skanningen av hjärnan visade då att själva förväntan av att få smärtlindring startade den kemiska aktivitet i hjärnan som släpper lös kroppens egna smärtlindrare, endorfinerna. Samtidigt uppgav de också själva att smärtan minskade. Men de blev lurade och fick aldrig någon medicin.
Nio av de fjorton männen upplevde en smärtminskning med 20 procent eller mer, medan de andras reaktioner beskrevs som låga.
– Det är en bra studie som bekräftar forskning som vi har utfört tidigare. Den leder till en bättre förståelse av de mekanismer som styr kroppens egen smärtlindring, säger Martin Ingvar, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Michiganforskarnas studie är den första som visar hur själva processen fungerar.
– Förhoppningen är att vi kan hitta nya vägar för att behandla personer med exempelvis kronisk smärta, säger Martin Ingvar.
Placebo inte bara inbillning
Bara tanken på att en medicin kan minska smärta utlöser hjärnans egna smärtstillande endorfiner. En ny studie visar att effekten av placebo, låtsasmedicin som ofta används i jämförande studier, inte bara handlar om inbillning.










