Utskrivningen av antidepressiva läkemedel till de som är 75 år eller äldre har ökat kraftigt under 2000-talet. Totalt har antalet dygnsdoser ökat med 29 procent, från 34 till 44 miljoner mellan 2000 och 2007, visar statistik som Apoteket tagit fram för SvD:s räkning. På många håll i landet är ökningen ännu större.

Sett till hela riket får runt 14 procent av alla svenskar i samma ålderskategori antidepressiv me-dicin, visar en körning som Socialstyrelsen gjort för SvD. Det kan jämföras med gruppen under 75 år, där 5 procent går på antidepressiva läkemedel.

På senare år har forskare upptäckt en rad biverkningar med de antidepressiva medicinerna. De kan påverka balansen och öka risken för fall. De kan dessutom påverka saltbalansen och effekten av andra läkemedel.

–Man måste tänka på det som läkare. Det ska inte räcka med att patienten verkar ledsen för att få de här tabletterna, säger Johan Fastbom, läkare och forskare inom klinisk farmakologi på Karolinska institutet.

Johan Fastbom menar att mediciner, i synnerhet antidepressiva läkemedel, ofta skrivs ut för lättvindigt – en stor grupp gamla ordineras antidepressiva trots att de inte har behov av det.

–De skulle gå att behandla med psykiatri, som det finns ett enormt behov av hos våra gamla.

Men att få hjälp av psykiatrin är långt ifrån en självklarhet. Bara nio av 21 landstingsområden har verksamhet som riktar sig till äldre med psykisk ohälsa, bortsett från demens. I bara ett fåtal finns personal med utbildning inom psykoterapi.

–Det skulle vara helt otänkbart att en cancerpatient inte får träffa en specialist. Äldre med psykiska sjukdomar är en marginaliserad grupp. De förs åt sidan och ska helst inte ta någon plats, säger Per Allard, docent och överläkare i psykiatri vid Umeå universitet.

Han är aktiv i Svensk förening för äldrepsykiatri som har kartlagt äldrepsykiatrin. Inventeringen gjordes 2006/2007 och har nyligen presenterats för Socialstyrelsen.

Rapporten visar att landstingen satsat på demensvård och att specialiserade öppenvårdsmottagningar för demens finns i samtliga landstingsområden. Men för behandlingen av övriga psykiska sjukdomar som depressioner, ångest och psykoser, är bristerna ”alarmerande”.

–Psykisk sjukdom hos äldre har inte alltid samma orsaker eller symptom som hos yngre personer. Behandlingen kan inte göras på samma sätt. Ett problem är att äldre ofta även har fysiska sjukdomar som man måste ta hänsyn till, säger Per Allard.

Han menar också att risken för under- och överbehandling är stor hos äldre, vilket också gör att dödlighet och risken för självmord ökar.

–Ingen ifrågasätter sättet att behandla. Ensamhet är en stor orsak till depression hos äldre. Samtal i terapeutiskt syfte erbjuds på få ställen i landet.

Per Allard menar att vården helt enkelt inte är intresserad av patientgruppen. Det handlar om en grupp som inte är röststark och som lätt faller mellan stolarna.

–De bollas mellan geriatri och psykiatri, ingen vill ta ansvar för dem. Tyvärr har vi en uppdelning mellan demensvård och psykiatri. Det som ser ut som en tidig demens kan i själva verket vara en svår depression. Idag finns inte tillräcklig kompetens för att göra de rätta bedömningarna.