HIV-viruset är relativt nytt, och därför har upptäckten att vissa människor bär på en mutation, kallad CCR5-delta-32, som gör dem immuna mot viruset förvånat forskare. Ännu mer förvånande var att fler européer än människor från andra världsdelar är immuna, och att allra störst andel immuna finns i Skandinavien, skriver den brittiska tidningen The Telegraph.

Nu har forskare från Univeristy of Liverpool hittat en trolig förklaring. För att ta det hela från början får man gå tillbaka till omkring tusen år före Kristus, och till Mesopotamien. Då ska en individ, man eller kvinna, ha fötts med en mutation som gör att virus inte kan ta sig in i kroppens försvarssystem, de vita blodkropparna. Människor som bär på mutationen kan alltså inte bli infekterad av virus som attackerar de vita blodkropparna, som hiv eller den medeltida pesten.

Mesopotamierns lyckosamma mutation blev långsamt vanligare och vanligare för varje ny generation som härstammade från personen. Mutationen hjälpte mesopotamierns släktingar, som sakta spred sig över världen, att klara av olika pestepidemier som härjat genom historien. Forskare tror till exempel att sådana epidemier förekom i Nildalen från ca år 1500 före Kristus, i Mesopotamien från cirka 700 år före Kristus och i Aten från cirka 450 före Kristus. För varje gång en sådan epidemi slog till, ökade andelen resistenta människor i befolkningen.

När pesten kom till Europa år 1337 bar en av 20 000 européer på mutationen. Pesten kan ha dödat så mycket som 40 procent av Europas befolkning, och efter dess härjningar bar en av tio européer på mutationen som gjorde dem resistenta. Dessa medeltida pestepidemier var begränsade till Europa, och därför bär en mindre andel av befolkningen i övriga världsdelar på mutationen.

Pesten dog ut olika fort i olika delar av Europa. I Skandinavien och Ryssland förekom den ända in på 1600-talet, och det kan vara anledningen till att så många som 15 procent av alla skandinaver är immuna mot hiv, medan bara en procent av befolkningen i länderna kring medelhavet bär på den skyddande mutationen. Där var pestens härjningar nämligen inte lika kraftiga.