Det är 2004 och Fredrik Reinfeldt har suttit ett år som partiledare för moderaterna. Göran Persson jämför honom med föregångaren Bo Lundgren, som det enligt Persson gick att ta på, som var personlig.
– Med Fredrik Reinfeldt är det noll i det avseendet, säger Persson till Erik Fichtelius, som tillsammans med fotografen Paolo Rodriguez gjort serien.
Vid den här tidpunkten känner sig Persson sliten, utan lust att vara med i en valrörelse till.
– Jag känner mig inte motiverad, jag har hållit på för länge, säger han.
I stället börjar han förbereda sin avgång. Erbjudandet till EU-kommissionären Margot Wallström att få en plats i regeringen är ett led i detta. Enligt Fichtelius såg Persson henne som den bästa efterträdaren.
– Ta vad du vill, peka på det du vill ha, sade jag åt henne, berättar Persson.
Men Wallström vill inte komma hem och erbjudandet upplevs som en inbjudan med armbågen och uppfattas av många som ett försök att lägga krokben för Wallström.
– Varför skulle jag vilja det, undrar Persson, som från sjukhussängen berättar att han blev rasande över reaktionerna.
– Det handlar bara om att komma åt partiledningen och mig. Men nu räcker det. Man får tåla litet skit, ja väldigt mycket skit, men inte hur mycket skit som helst, säger Persson.
Han blir kvar som partiledare i valrörelsen 2006. En månad före valet tror Persson att socialdemokraterna ska sitta kvar. Han har fått en ”uppenbarelse” om detta, avslöjar han. Dessutom är de borgerliga ”så dåliga”.
– Det är väldigt tunna politiker, de är inte statsministerfähiga, konstaterar Persson.
Han beskriver Fredrik Reinfeldt som en tvål, som det inte går att få tag i.
– Det är otäckt. Det måste finnas nerv och värme. Jag saknar allt hos honom, säger Persson.
Även folkpartiledaren Lars Leijonborg får sig en släng av sleven. Kritiken från bland andra honom i samband med Tsunamin uppfattar Persson som ovärdig partitaktik i en stund av landssorg.
– Lars Leijonborg är en väldigt oseriös politiker i de här sammanhangen, säger Persson.
Även media får del av Perssons omdömen. Dagens Nyheter beskrivs som en otäck, partipolitiserad tidning och Aftonbladet sägs driva en kampanj mot Perssons husbygge i Sörmland.
Ställd inför alla elaka och hårda omdömen tillbakavisar han dock att han är elak. Bara hård, nödvändigt hård.
– Någon måste säga de obehagliga sanningarna, konstaterar han.
