Det står att läsa rakt upp och ned Smittskyddsinstitutets (SMI:s) hemsida: ”risken för den enskilde att drabbas av svår sjukdom eller död är inte större än vid vanlig säsongsinfluensa”.

SMI avser naturligtvis pandemin och de lugnande beskeden lades ut förra torsdagen när svininfluensan återigen toppade nyhetssidor och dito program och hemsidor. Medierna triggades igång med en flod av larmrapporter styrt också av den besvärliga sommartorkan när det ”normala” nyhetsflödet börjar sina. Då kan vissa ämnen få den mest överdrivna uppmärksamhet.

Det finns därför all anledning att påminna om uppenbara realiteter:

* Det nya viruset A (H1-N1) är nytt. Det innebär att förmodligen ingen har naturlig immunitet mot viruset. Detta i sin tur innebär att många kommer att smittas.

Uppgifterna förra veckan om att mellan 400 000 till kanske tre miljoner svenskar kan bli sjuka bidrog sannolikt till att skräckvisionerna blommade upp. Faran blev liksom mer personlig.

Det är det som kallas pandemi, när en smittosam sjukdom sprids till många över världen. Budskapet hittills i den omfattande lanseringen av pandemihotet har alltid varit att en pandemi är katastrof som hotar att ta livet av miljoner människor. All planering och alla förberedelser har varit baserade på att det kommer att handla om en dödlig farsot.

* Skillnaden nu är dock - lyckligtvis - att A (H1-N1) är ett snällt virus som ger lindriga influensaliknande symtom under några dagar, kanske upp till en vecka. Risken för allvarliga komplikationer eller dödsfall är alltså inte större än vid den vanliga säsongsinfluensan som sällan brukar omges med larmrapporter, kanske till och med mindre enligt vissa.

Några exempel: årligen insjuknar tiotals miljoner i ”vanlig” influensa, omkring fem miljoner blir såpass svårt drabbade att många behöver sjukhusvård och av dessa dör cirka tio procent, nästan alltid äldre och svaga och nästan alltid i lunginflammation. Det blir flera hundra dödsfall bara i Sverige varje år.

Dödsrisken för samtliga som drabbas av den vanliga influensan (alltså även i lindrigare former) brukar anges till 0,2-0,5 procent.

* Hittills finns nästan 95 000 rapporterade fall av svininfluensa i världen enligt Världshälsoorganisationen (WHO) Av dem har 429 dött. Det ger en dödsrisk på 0,4-0,5 procent, alltså ungefär som för den vanliga influensan.

Men hur stor den verkliga dödsrisken är i svininfluensa debatteras just nu livligt i de medicinska tidskrifterna. En grupp från Australien hävdar till exempel att dödsrisken enbart är 0.01-0.06 procent. Få eller ingen anser dock att den skulle vara särskilt mycket större än de siffror som kan räknas ut av dagens statistik.

*Analyser av de kända 429 dödsfallen visar att risken ökar med stigande ålder (även om fler är yngre än vid vanliga influensor), att flertalet har haft andra underliggande sjukdomar som nedsatt immunförsvar, lungproblem och fetma.

I Sverige har vi nu 322 kända fall av svininfluensa, nästan alla mycket lindriga, och ännu har inte något dödsfall hänt. Den ingående bevakningen av den svårt sjuke 22-åringen i Norrköping har sannolikt också bidragit till den uppflammande pandemipaniken.

Men han är dessbättre ett undantag med sin uppenbarligen mycket allvarliga sjukdom. Lyckligtvis förefaller han också få utomordentligt utmärkt vård, vilket kanske kan vara en god effekt av det intensiva massmediala intresset just nu för svininfluensan.