Personvalets popularitet har sjunkit stadigt. Av dagens 349 riksdagsledamöter är det bara sex av politikerna som sitter där tack vare sina personröster.

Hittills har det krävts 8 procent i riksdagsvalet för att personkryssen ska räknas. I stora valkretsar som Stockholm har det varit nästintill omöjligt att bli personvald. Nu sänks spärren till 5 procent, densamma som i kommunal- och landstingsvalen.

–Det är bra att vi blir av med konstigheten att spärren är högre i riksdagsvalet, säger miljöpartiets språkrör Peter Eriksson, ledamot av utredningen.

Han tycker att kompromissen kring personvalet är ”rimlig”, trots att han och borgerliga kollegor drivit att spärrarna helt ska bort. ”Nu gör vi det lite lättare, kanske kan det entusiasmera en del väljare”, säger en källa.

Det blir också förändringar i regeringsfrågan. De borgerliga och miljöpartiet har drivit på. I minnet har de bland annat haft situationen efter 2002 års val. Då bedrev vågmästaren miljöpartiet parallella förhandlingar med borgerliga partier och socialdemokraterna.

Moderatledaren Bo Lundgren menade då att om det parlamentariska underlaget är oklart efter ett val bör en minoritetsregering avgå. Han väckte en misstroendeförklaring mot Persson, men den misslyckades när miljöpartiet gjorde upp med socialdemokraterna.

Den uppgörelse som grundlagskommittén nu enats om innebär, enligt flera SvD-källor, att en omröstning om statsministern kommer att ske per automatik efter ett val. ”Det blir en kontrollmekanism”, förklarar en person med insyn i förhandlingarna. ”Det blir ett sätt för den nya riksdagen att visa om den tolererar regeringen”, säger en annan källa.

Omröstningen ska emellertid inte ske omgående när riksdagen öppnar. Den sittande regeringen får en karenstid så att den parlamentariska situationen hinner klarna.

”Vi hade inte lagt champagnen på kylning, men jag tror nog att alla är relativt nöjda”, lyder en av de inblandades analys av förslaget till ny grundlag.

Men de borgerliga och miljöpartiet har fått ge upp idén om en författningsdomstol. Däremot försvinner begreppet uppenbarhetsrekvisitet, som innebär att en domstol kan överpröva en lag bara om den uppenbart strider mot grundlagen. Tolkningarna går isär om vad det kommer att innebära, eftersom det fortfarande kommer att finnas begränsningar för hur mycket domstolarna får att säga till om.