Den man som misstänks för det brutala mordet på en 24-årig kvinnlig kriminalvårdare på häktet i Flemingsberg i Huddinge bedömdes som så farlig att han flyttades från den rättspsykiatriska avdelningen i Huddinge i förtid.

På häktet i Flemingsberg fattades beslut om dagliga visitationer av hans rum samt att kriminalvårdarna skulle vara två-på-dörren – det interna uttrycket för att man alltid ska vara två i personalen som bevakar den intagne vid förflyttningar från och till cellen eller andra utrymmen på häktet. Och när 28-åringen hämtades i sin cell för att transporteras upp till häktets tak gjordes jobbet av två häktesvakter.

Men när den omvittnat farlige 28-åringen i förrgår steg ut ur hissen möttes han av den ensamma 24-åriga spensligt byggda vårdaren.

– Ja så var det, hon var ensam. Den utredning som ska göras får visa varför det var så, säger Gunilla Ternert, regionchef inom Kriminalvården.

Bara dagar efter att mannen greps attackerade han en arrestvakt i Södertälje.

Att vårdaren var ensam när hon överfölls kunde SvD berätta i gårdagens tidning. Under måndagens presskonferens beskrev Kriminalvårdens ledning visserligen situationen som att det var två vårdare som tog emot 28-åringen. Men den andra vårdaren fanns i själva verket en våning upp i ett övervakningsrum.

När hon såg att kollegan hamnade i underläge rusade hon ned för en trappa för att hjälpa till. Hon hade en batong med sig men i tumultet ryckte 28-åringen åt sig batongen, och använde den som ett dödligt vapen mot den 24-årige kvinnliga vårdaren.

– Att en intagen förflyttas från rättspsykiatrisk klinik för att han utgör en säkerhetsrisk innebär verkligen en stor röd varningsflagg, säger professor Martin Grann, utvecklingschef vid Kriminalvården, och expert på riskbedömning.

Personalen vid Sveriges häkten har i flera år varnat för att följderna av personalnedskärningar kan leda till att säkerheten äventyras.

Så sent som i våras uttryckte personalen i Flemingsberg sin oro när den då nytillträdde regionchefen Gunilla Ternert kom till häktet för att närvara vid ett ”krismöte”. Kriminalvårdarna pekade bland annat på faran med att arbeta ensam med de intagna.

I går var Ternert tillbaka på häktet. Hon mötte en ledsen, förtvivlad och upprörd personalgrupp.

– I våras varnade vi för riskerna med nedskärningar och ensamarbete. Det hände ingenting. Nu har det värsta inträffat, var budskapet från personalen, berättar SvD:s källor.

Oron för att besparingskrav och neddragningar slår mot verksamheten, enligt modellen mindre av ”mjuk säkerhet”, det vill säga personal, och mer av ”hård säkerhet”, teknisk övervakning, uttrycktes också i ett brev till justitieminister Beatrice Ask under sommaren.

”Vi blir så oroade över Kriminalvårdens fokus på säkerhet och murar. Och vi förstår inte hur dessa saker får kosta hur mycket som helst, samtidigt som personalen alltid går på minsta bemanning”, skrev ett antal anställda vid häktet till justitieminister Ask.

Attacken mot häktesvakten är inte första gången som 28-åringen begår grova våldsbrott. Mannen sitter sedan början av augusti häktad misstänkt både för försök till mord, mordbrand och våld mot tjänsteman.

I början av augusti greps mannen misstänkt för att ha knivhuggit en tidigare vän och satt eld på en lägenhet i den trappuppgång där han bor. Knivdådet var enligt åklagaren väl planerat: mannen ska ha väntat ut offret i en bil och sedan maskerad attackerat honom med flera knivhugg.

Bara dagar efter att mannen greps attackerade han en arrestvakt i Södertälje. Efter ett toalettbesök tog mannen plötsligt stryptag och utdelade flera knytnävsslag. Vakten lyckades dock ta sig loss och larma kollegor.

Men listan på grova våldsbrott och kriminalitet går betydligt längre tillbaka än så. Olovlig körning, rattfylleri, stöld, snatteri och narkotikabrott är några av punkterna i belastningsregistret från början av 2000-talet.

2006 dömdes mannen till sex års fängelse för en knivattack i Södertälje.

Chefsåklagare Stefan Bergman beslutade på tisdagen att inleda en förundersökning om tjänstefel.

- Den information jag har indikerar att det antingen är fel på regelverket eller att man inte har följt det. Det måste vara så, säger han till expressen.se.