Nina Lattunen med lång erfarenhet av neonatalvård lämnar snart sitt jobb efter missnöje med arbetssituationen och en ny lönemodell. Hennes kollega Rozita Afkhami har varit anställd i tre år och befarar att kompetensflykten kommer att leda till osäkerhet och otrygghet.
Foto: Ingvar Karmhed
Som SvD berättade nyligen har trycket på Stockholms barnakutvård ökat kraftigt under en femårsperiod. Behovet av vårdplatser inom barnakutvården i Stockholm är stort.
En anledning är att det föds fler barn, något som också avspeglas inom neonatalvården vid Danderyds sjukhus.
–Belastningen på förlossningen är extraordinär. Vart femte barn som föds behöver bedömning från neonatalpersonal och ungefär vart tionde barn läggs in hos oss, säger Björn Westrup, sektionschef och medicinskt ansvarig läkare.
Samtidigt som behovet av platser ökar kan två så kallade samvårdsavdelningar, där mammor och barn vårdas tillsammans, inte utnyttjas maximalt. En av tre intensivvårdssalar som invigdes i slutet av 2009 har stängts. Orsaken är svårigheter att rekrytera kompetent personal.
–Vi har plats men inte tillräckligt med personal, och måste därför ibland skicka barn till andra sjukhus. Det är ett stort trauma för föräldrarna när barnen skickas fram och tillbaka, säger barnsjuksköterskan Nina Lattunen.
Bemanningssituationen medför att man tvingas till överbeläggning på de salar som är öppna.
–Det är olyckligt med tanke på att de små barnen är extra känsliga för miljön runt omkring, säger Björn Westrup.
För att klara vården av de sjuka och sköra barnen har personalen jobbat övertid och tagit extrapass. Men ett nytt löneavtal som kan ge 3000–6000 kronor mindre i lönekuverten har blivit droppen för några anställda. I den föreslagna modellen tas ett rörligt poängsystem baserat på grundlönen bort, och ersätts av en fast tabell för obekväm arbetstid.
Susanne Einarsson Ringertz som arbetat som barnmorska i 25 år är en av lönesystemets förlorare. Nu har hon, liksom många av hennes arbetskamrater, börjat se sig om efter ett nytt jobb.
–Vi har alla låga grundlöner och är beroende av poängsystemet. Jag brinner för mitt jobb och avdelningen, men jag kan inte förlora flera tusen kronor per månad för att jobba kvar, säger hon.
Bristen på besked om lönerna, stressen och oron för framtiden, gjorde att barnsjuksköterskan Nina Lattunen som jobbat med neonatalvård i elva år nyligen sade upp sig.
–Det fick vara nog. Vi har blivit lurade av arbetsgivaren att gå med på en lägre grundlön på grund av att poänglönen var så hög.
En av hennes kollegor, som fortfarande jobbar kvar, brister i gråt när hon ska kommentera personalflykten.
–Jag förstår inte hur det ska gå när personal med lång erfarenhet slutar en efter en. Deras kompetens är min trygghet, säger barnmorskan och barnsjuksköterskan Rozita Afkhami.
Uppsägningarna och den förlorade kompetensen bekymrar ledningen.
–För närvarande är den medicinska säkerheten mycket god, men det är klart jag blir bekymrad om fler erfarna sjuksköterskor slutar, säger sektionschef Björn Westrup.
–Vi är inte övertygade om att den här löneförändringen går att genomföra med hänsyn till den medicinska säkerheten. Specialkompetensen är avgörande för hur det går för våra små barn. Det här är en mycket allvarlig fråga som noggrant måste utredas innan sjukhuset kan fatta ett beslut, säger Björn Westrup.
