Finansminister Anders Borg ska möblera om i sitt nya arbetsrum. Han tänker bereda plats för 35 kartonger med böcker. Men som chef över statens finanser behåller han företrädaren Pär Nuders inredning. Bara skrivbordet har bytts ut, till ett höj- och sänkbart, för att spara ryggen.
För en månad sedan levererade Anders Borg sin första budget. Den togs fram i rekordfart.
- Trots det har vi fått med mer än vad de flesta regeringar lyckas med, säger han.

Nedskärningarna i a-kassan har mötts av protester från fackligt håll. Men regeringen backar inte. Förändringarna är, i kombination med sänkta inkomstskatter, viktiga ingredienser i Anders Borgs plan för fler jobb.
- Jag har känslan av att vi i budgeten tar ett avgörande steg tillbaka mot full sysselsättning.
Första delen i den utlovade inkomstskattereformen sjösätts vid årsskiftet. Den andra kommer 2008 om statsfinanserna tillåter. Senare under mandatperioden hoppas regeringen kunna genomföra ytterligare skattesänkningar, men de borgerliga har inte förhandlat
om hur modellen ska se ut.

Finansministern preciserar nu hur han vill göra. Siktet är inställt på den statliga inkomstskatten. Alla som tjänar över 26 475 kronor i månaden betalar en särskild statsskatt på 20 procent. Det innebär att de på inkomster över det beloppet betalar cirka 50 procent i skatt, kommunalskatten inräknad.
Anders Borg öppnar för att halvera statsskatten för inkomster upp till ungefär 30 000 kronor i månaden. Förslaget lanserades av moderatledaren Fredrik Reinfeldt i hans sommartal. Nu vill finansministern göra det till regeringspolitik.
Både folkpartiet och kristdemokraterna har tidigare velat höja gränsen för att börja betala statsskatt, den så kallade brytpunkten. Det avfärdar Anders Borg.
- Det skulle bli en väldigt stor skattesänkning för en väldigt liten grupp.

Hans eget förslag siktar in sig på yrkesgrupper som sjuksköterskor, lärare och ingenjörer som han vill ge mer pengar i plånboken. Det måste löna sig för den som vill arbeta övertid och för den som jobbar deltid
att gå upp till heltid. Höginkomsttagarna ska fortfarande få betala full statsskatt på inkomster över 30 000 kronor.
- Man ska börja med att sänka skatten underifrån.
Att avskaffa värnskatten, den extra statsskatt som de med de högsta inkomsterna betalar, är inte heller en prioriterad fråga.
- Den omfattar en till två procent av befolkningen. Det är inte en viktig skatt för att förbättra arbetsutbudet, säger Anders Borg.

Sammantaget innebär det att den moderate finansministern pläderar för mer av progressivitet i skattesystemet, traditionellt en socialdemokratisk paroll.
- Det finns rättviseskäl för en progressiv skatteskala. De flesta tycker att det är rimligt att de som tjänar väldigt mycket betalar lite mer. Det finns också sakliga skäl för att inte ha speciellt höga skatter för dem med lägst inkomster. Det måste löna sig för dem att arbeta.
Högt på Anders Borgs dagordning står däremot att bekämpa fusk och överutnyttjande i socialförsäkringarna. Felaktiga utbetalningar ska krävas tillbaka och
fuskare polisanmälas. Finansministern vill också ”så snart som möjligt” genomföra en moderat idé. Arbetslösa som inte aktivt söker jobb ska gå miste om en dagersättning i a-kassan, som mest 680 kronor. Anders Borg jämför själv det hela med en parkeringsbot.
- Erfarenheter från Danmark, Holland, Schweiz och England är att de flesta reagerar redan på att man varnar dem. Säger man att ”nu bör du nog söka jobb, annars kommer det en p-bot” har det stora effekter på att folk kommer i arbete.

Enligt Anders Borg är det många som i dag inte lever upp till arbetsförmedlingens krav.
- I delar av Sverige är det ungefär 50 procent som inte sökt ett jobb under den senaste perioden.
Redan i dag kan en arbetslös som inte är tillräcklig aktivt bli av med a-kassan. Men åtgärden används sällan.
- Det är en väldigt hård sanktion, säger Anders Borg.
Regeringen hoppas att ett mindre ekonomiskt kännbart straff ska leda till att arbetsförmedlarna oftare använder påföljden och att det i sin tur leder till större
aktivitet hos de arbetssökande.
Krafttagen mot fusket i a-kassan och sjukförsäkringen ska spara två miljarder kronor nästa år.
- Att det finns ett systematiskt överutnyttjande av socialförsäkringarna är uppenbart, säger Anders Borg.