Förra veckan blev Camilla Lindberg känd för hela svenska folket – när hon som enda riksdagsledamot gick emot partilinjen och röstade nej till FRA-lagen. Hundra blombud och 900 mejl strömmade in från hela landet. Men i den folkpartistiska partigruppen var stämningen kyligare.

– Partipiskan är så hård, den har fått väldigt många personer att gå emot sin egen politiska övertygelse.

Hon beskriver att det har varit ”skrikande och gormanden i korridorerna” och att hon inte blivit respektfullt bemött från sitt eget parti. ”Är du beredd på att bli utfryst i ett år?” har en partikamrat hotat.

– Ibland har jag känt mig behandlad som en femåring. Jag har saknat en respektfull dialog. Det har varit ”du röstar med oss, punkt slut”.

Särskilt pekar Camilla Lindberg ut folkpartiets gruppledare Johan Pehrsson.

– Han har inte varit intresserad av att lyssna. Samtidigt vet jag ju att hans jobb är att hålla ihop partigruppen.

Johan Pehrsson säger sig inte känna igen Camilla Lindbergs beskrivning.

– Jag tycker att vi har haft en mycket bra debatt inom partiet, och den ledde fram till ett bra beslut i riksdagen. Jag håller inte i någon partipiska, eftersom någon sådan inte existerar.

Men trots all debatt var det bara en borgerlig ledamot som röstade nej. Vad fick alla andra skeptiker att ändra sig?

– Det beror väl på de diskussioner och samtal som vi haft. Vårt interna arbetssätt diskuterar jag gärna, men inte i massmedia, kommenterar Johan Pehrsson.