SvD.se har tidigare skrivit om Aftonbladets avslöjande om att nämndemän får fortsätta sina uppdrag i svenska domstolar, samtidigt som de utreds för brott, och efter att de nyligen straffats för grova brott.
En rundringning visar att riksdagspartierna är splittrade över blockgränserna i frågan om vilka krav som ska ställas på personer som får arbeta som nämndemän.
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna anser att personer som har begått ett brott tidigare i livet, inte ska hindras från att kandidera till uppdrag som nämndemän.
– Ett felsteg i tonåren ska inte behöva diskvalificera en person för nämndemannatjänst för all framtid, säger Morgan Johansson (S), ordförande i riksdagens justitieutskott.
– En person som tidigare begått grova brott och vill lämna det livet, de kan passa alldeles utmärkt som nämndemän, säger Johan Linander (C), justitieutskottets vice ordförande.
– Vår utgångspunkt är att om man begått ett brott och sonat det, då ska man ha rätt till en andra chans, säger Caroline Szyber, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
Folkpartiet menar att det ”måste ha gått en längre tid” från att straffet dömdes ut, till att personen kandiderar.
– Man behöver inte vara exkluderad för all framtid, men det är lämpligt att de personer som utses i huvudsak är icke tidigare kriminella, säger Johan Pehrson, Folkpartiets gruppledare i riksdagen och ledamot i justitieutskottet.
Moderaterna och Vänsterpartiet går på en hårdare linje och menar i stället att personer som kandiderar som nämndemän inte ska vara tidigare straffade för grova brott.
– Att vara nämndeman är en förtroendepost, det innebär att man ska ha ett gott omdömde. Den som begår allvarliga brott ska inte döma andra. Det finns alltid gråskalor, men det är riktlinjen, säger Krister Hammarbergh, gruppledare för Moderaternas justitiekommitté.
– Om man har begått ett allvarligt brott, så ska man inte få vara nämndeman, säger Lena Olsson (V), ledamot i justitieutskottet.
Socialdemokraterna och Centerpartiet vill däremot införa en upplysningsplikt, så att personer som kandiderar till nämndemän blir skyldiga att upplysa både partiet och domstolen om de gjort sig skyldiga till ett brott som kan vara problematiskt för uppdraget.
– Sedan kan partiet och domstolen ta ställning till om man ändå är lämplig, säger Morgan Johansson (S), ordförande i Riksdagens Justitieutskott.
Kristdemokraterna går längst och vill slopa det nuvarande nämndemannasystemet helt, och i stället införa ett jurysystem där partierna inte är med och bestämmer vilka som ska få kandidera.
KD menar att vem som helst ska kunna kandidera till uppdraget, som ska sträcka sig över två år, och att det är domstolarna som ska utse vilka som är bäst lämpade.
– Fler skulle känna att det vore jämnlika som dömer, och inte någon överhöghet, som man kanske kan känna när nämndemännen utsetts av partierna, säger Caroline Szyber.
Folkpartiet är inne på samma spår, men nöjer sig med att efterlysa en mindre kvot med icke-politiskt tillsatta nämndemän. Till en början vill partiet att en fjärdedel posterna tillsätts av rättsväsendet.
– Jag vill ser hur det fungerar först. Jag kan inte svara på om kvoten kan bli större i framtiden, Johan Pehrson.
Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder säger att SD vill behålla lekmännen ”men har ingenting emot en översyn av nämndemannasystemet”.
– Man ser inget egenvärde i att det är just partierna som ska utse nämndemännen men man ser ett egenvärde i att lekmän garanterar insyn och ett annat perspektiv i domstolarna, säger Björn Söder.
