Partiernas anslag har inte höjts sedan 1997. Under det här riksdagsåret får partierna dela på 260 miljoner kronor i statligt partistöd. Till summan ska läggas pengarna som delas ut av kommuner och landsting.
Minst statligt stöd, 18 miljoner, får miljöpartiet. På den motsatta änden av skalan hamnar socialdemokraterna med 88 miljoner.
- Det är definitivt inte så att partierna lever i sus och dus. Även vi som har de bästa förutsättningarna måste vända på varenda krona, säger Lars Stjernkvist, socialdemokraternas partisekreterare.
Pengarna fördelas efter valresultat. En valförlust innebär mindre pengar och en framgång får motsatt effekt.
Partisekreterarna i kd, mp, s, och v vill höja statens stöd. Huvudargumentet är att utan partierna fungerar inte demokratin. Därför är det viktigt med bra ekonomiska villkor för verksamheten.
Folkomröstningen om euron, det kommande EU-parlamentsvalet och stora partiarrangemang, till exempel kd:s extra riksting för att välja ny partiledare, anstränger ekonomin ytterligare.
- Partistödet generellt bör höjas därför att det har legat still och därför att man inte kommer ifrån att partierna är basen i den parlamentariska demokratin, säger vänsterpartiets partisekreterare Pernilla Zethraeus.
Urban Svensson i kristdemokraterna ser ett visst samband mellan ekonomi och rekryteringen till politiska uppdrag.
- Ska vi få människor att engagera sig handlar det inte om att avlöna dem med pengar, men man måste i varje fall kunna erbjuda så drägliga villkor att man inte förlorar på det ekonomiskt.
Tidigare har moderaterna varit principiella motståndare till partistödet. Men linjen har blivit mjukare.
- Om regeringen kommer fram med ett förslag som innebär en höjning tror jag att vi har lättare att ställa oss positiva till det i dag än tidigare, säger partisekreteraren Sven Otto Littorin.
Folkpartiet tycker däremot inte att det är nödvändigt att stödet ökar. Partisekreteraren Johan Jakobsson säger:
- Vår inställning är att partierna kan och bör klara sig inom de ramar som ges.
Beroendet av partistödet är stort, men det finns andra inkomster till exempel medlemsavgifter och insamlingar men de pengar har liten betydelse för ekonomin.
Socialdemokraterna och centerpartiet har det dock bättre förspänt än övriga. Fackföreningsrörelsen ger varje år bidrag till socialdemokraterna och centern äger en tidningskoncern som genererar pengar till partiet.
Valåret 2002 fick socialdemokraterna, enligt årsredovisningen, nästan 26 miljoner kronor i bidrag från olika LO-förbund. En än större intäktskälla var lottförsäljningen som gav drygt 43 miljoner kronor.
