I förra veckan åtalades sex män vid Göteborgs tingsrätt för bland annat grovt narkotikabrott efter att de gripits av narkotikaroteln i Göteborg med cirka ett kilo kokain.
Vid en analys av beslaget upptäcktes läkemedelssubstans en tetramisol, som används av veterinärer för att behandla parasitinfektioner.
I Sverige har förekomsten av tetramisol i kokain ökat kraftigt de senaste åren. 2007 upptäcktes läkemedlet i ungefär sju procent av polisens kokainbeslag, enligt Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Året därpå hade den siffran ökat till 15–20 procent.
I dag innehåller nästan två tredjedelar, cirka 65 procent, av alla kokainbeslag tetramisol. Andelen har alltså mer än tredubblats sedan 2008.
–Det är vanligt att vi hittar både tetramisol och andra utblandningsmedel i kokainbeslag som polisen gör. Och det blir allt vanligare, säger Lotta Rapp, gruppchef vid SKL.
Läkemedlet Levamisol, som innehåller tetramisol, avregistrerades hos Läkemedelsverket i början av 90-talet då det orsakade flera allvarliga bieffekter. Den mest alarmerande är blodsjukdomen agranulocytos, som ger svår brist på vissa vita blodkroppar med försämrat immunförsvar som följd. Forskning från USA och Kanada visar att användning av kokain blandat med läkemedlet kan leda till nekros, celldöd i huden.
Enligt en rapport från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika, har dessutom minst två personer i Nordamerika dött i sviterna av användning av det utblandade kokainet.
–Kokain är farligt i sig men det här gör det ännu värre. De här blodskadorna brukar kunna uppträda efter ett antal exponeringar, de är visserligen relativt ovanliga men det är en oerhört allvarlig biverkning. Dödligheten ligger omkring tio procent, säger Björn Beerman, professor vid Läkemedelsverket.
En undersökning från den amerikanska myndigheten Drug Enforcement Administration visade att cirka 70 procent av allt kokain som såldes på gatorna i USA innehöll levamisol, som medlet också kallas. Siffrorna som är i paritet med dem i Sverige i dag, ledde till att en folkhälsovarning utfärdades i landet 2009. Men trots rapporter från USA och larm från EU:s system för tidig varning, har de svenska myndigheterna fortfarande inte gått ut med några varningar.
Enligt Anders Persson, utredare vid Statens folkhälsoinstitut, har myndigheten känt till farorna med läkemedlet i flera år. Han är osäker på om informationsansvaret är deras.
–Det är inte säkert att vi är rätt avsändare – att det rör folkhälsan. I det här fallet handlar det mer om en akut förgiftning och eftersom det är ett läkemedel så är frågan om det inte ska ligga på Giftinformationscentralen som ligger under Läkemedelsverket.
Men på Läkemedelsverket är kunskaperna kring tetramisol-utblandat kokain i Sverige knappa. Per-Åke Sandvold, enhetschef vid narkotikaenheten, passar tillbaka bollen till Statens folkhälsoinstitut.
–Det här är lite av en icke-fråga för oss. Är det ett registrerat läkemedel med biverkningar så har vi ett ansvar, det innebär dock inte att man inte skulle kunna gå ut med en notis. Men där tror jag att folkhälsan ligger närmare, de har ett bredare uppdrag.
Berne Stålenkrantz, ordförande i brukarföreningen, som arbetar med att minimera skador för narkotikaanvändare, är inte förvånad över att myndigheterna inte informerat om farorna.
–Det stämmer överens med den politik vi har i Sverige där det anses fel att informera om risker med droger. Vår inställning är att de som använder måste ha rätt till information, och i det här fallet skulle det vara lämpligt med en upplysning.
