Statiner som minskar kolesterolet – blodfetterna – har blivit verkliga storsäljare främst med målet att motverka Västvärldens ledande dödsorsak hjärtinfarkter. Statinernas effekt på den tredje vanligaste dödssjukdomen slaganfall/stroke har däremot varit mer osäker. Sambandet mellan ökade kolesteroler i blodet och just slaganfall har varit svårt att visa, vilket talat mot att behandling med statiner skulle ha särskilt stor påverkan.
Läkemedel för att sänka högt blodtryck har därför kommit mer i fokus för att försöka förhindra stroke. Aspirin (och Magnecyl) används också för att minska risken för att blodproppar uppstår som i sin tur kan orsaka slaganfall i hjärnan.
Men nu rapporterar två franska forskare att statiner verkligen kan minska risken för att få stroke med så mycket som en femtedel.
”Behandling med statiner är det största framsteget för att förhindra stroke sedan Aspirin och blodtryckssänkande medel introducerades”, skriver de i denna månads nummer av den brittiska medicinska tidskriften Lancet Neurology.
Deras analys bygger på det omfattande materialet i en databas vid universitetet i Oxford i Storbritannien över alla studier som gjorts vad gäller behandling med statiner. De har använt data från sammanlagt 24 studier med 165000 deltagare.
Deras statistiska beräkningar visar nu alltså att de deltagare som åt statiner hade mindre risk att få stroke än de som fick sockerpiller.
–För varje 1 millimol som det onda kolesterolet LDL gick ned av statinbehandlingen minskade risken för att drabbas av slaganfall med 21 procent, slår de fast i artikeln.
De kunde också konstatera att statinerna dessutom minskade risken bland annat för att inflammationer skulle uppstå, för att blodkärlen till hjärnan blockerades och blodproppar bildades, allt förstadier till slaganfall.
–Mycket intressant, kommenterar professor Per Wester, chef för Umeås strokeenhet vid Norrlands universitetssjukhus. Det gäller särskilt att analysen visar på effekt för att förhindra stroke hos dem som ännu inte insjuknat, det som kallas primärprevention.
–Men, påpekar han, det är viktigt att inse att samtliga deltagare i dessa studier hade hög risk att få stroke av flera andra orsaker.
Bara en enda av de analyserade studierna handlade om att ge statiner till människor som redan genomgått en stroke och överlevt, så kallad sekundär prevention. Också i den påvisades en skyddande effekt av statinerna.
En slutsats som de franska forskarna drar är att nya studier måste göras med målet att sänka det onda kolesterolet LDL ännu mer, särskilt för att förhindra återfall hos dem som redan haft en stroke.
Samtidigt kommer en ny studie om effekten av det vanliga febernedsättande medlet paracetamol, som bland annat finns i Alvedon, på strokepatienter. Paracetamol har redan börjat användas för att minska febern hos patienter med akut stroke.
I Lancet Neurology redovisas nu den hittills största studien av denna strategi som testats av holländska forskare på 1400 patienter. Deltagarna hade en temperatur mellan 36 och 39 grader. Slutresultatet blev att paracetamol förbättrade symtomen för de patienter som hade en temperatur mellan 37 och 39 grader, med bäst effekt för dem som hade högst feber.
–Studien stöder den svenska rekommendationen att ge Alvedon till strokepatienter med feber över 37,5, säger Per Wester.
Ungefär en tredjedel av alla strokedrabbade får förhöjd temperatur under de första 12–24 timmarna.
