Hemma hos familjen Schmidt/Åstrand blir pappa Hans kallad mamma ibland och hans fru Lotta pappa.

För de tre barnen är de helt enkelt föräldrar och den som är närmast duger lika bra, vare sig det gäller att hitta vantarna eller trösta. Så har de också delat rakt av på såväl föräldraledig­heten som vård av sjukt barn.

– Om man tar ansvaret under en längre tid ser man barnens och familjens behov väldigt påtag­ligt. Det gäller själsligt men även praktiskt, som att se när mat och blöjor behöver kompletteras, säger Hans Schmidt.

Det är avundsvärt välorganiserat strax före klockan åtta hemma i lägenheten på Södermalm i Stockholm, när de två äldsta barnen – Assar, åtta år och Orvar, sex år – ska i väg till skolan. Den här veckan är det mamma Lotta som ska följa dem och långkalsonger och mössor är redan framlagda. Egentligen ska minstingen Torun, 22 månader, till förskolan, men hon är förkyld och det är Hans tur att ta ledigt från jobbet.

Han har varit hemma i minst åtta månader med vart och ett av barnen. Försäkringskassans nya statistik visar dock att det är först på senare år som allt fler pappor börjat ta ut längre perioder av ledighet, mer än tre månader, innan barnen fyllt två år.

– Vi ser tydligt hur mönstret förändrats. Andelen barn med pappor som är hemma en längre tid har ju mer än fördubblats sedan millennieskiftet. Det är naturligtvis en rad faktorer i samhället som påverkar, men införandet av den andra så kallade pappamånaden har säkerligen haft effekt, säger Niklas Löfgren, försäkringsutvecklare på Försäk­ringskassan.

Trenden mot ett ökat uttag av för­äldraledighet av pappor bekräftas av nationalekonomen Rickard Eriksson, som vid institutionen för social forskning vid Stockholms universitet har forskat om de två pappamånaderna som infördes 1995 respektive 2002.

– Den direkta effekten vi såg var att dessa månader togs ut av pappor som annars inte tagit ut någon eller bara lite föräldra­ledighet. Det är möjligt att pappa­månaderna även påverkat den pågående normförändringen i samhället: att andelen pappor som också tar ut lång föräldra­ledighet ökar, säger Rickard Eriksson.

Samtidigt som jämställdheten på detta område tycks öka finns det dock fortfarande en stor grupp barn vars pappor inte tagit ut en enda dag under de första två åren. Den har visserligen minskat något senaste åren – men alltjämt är det nära 28 procent av tvååringarna som har en pappa som inte tagit ut några dagar alls med föräldrapenning.

– Ofta är det pappor som har dålig anknytning till arbetsmarknaden, låg utbildning, låga inkomster och stor del av sin försörjning via våra trygghetssystem, säger Niklas Löfgren.

Trebarnspappan Hans Schmidt framhåller hur viktigt det är att stötta varandra. Genom att dela lika kan båda föräldrarna hänga med i löne- och karriärutveckling. Men det bygger på att kvinnan också litar på att mannen faktiskt klarar att ta det fulla ansvaret för barnet på egen hand.

Det underlättar förstås att de båda har förstående arbetsgivare och ungefär lika löner. Han är ekonomijournalist på ett förlag, Lotta Åstrand är bibliotekarie vid Karolinska institutets bibliotek.

– Hur jämställd man än är innan barnen kommer blir det en obalans om sedan bara den ena är hemma och sköter barn, tvätt och disk. Den andre skulle aldrig förstå vad det handlar om. Blir gapet för stort är det inte bra för relationen och hela familjens trygghet. För mig är det en hjärtefråga, säger Lotta.