Forskaren Anna Månsdotter har följt upp samtliga par i Sverige som fick sitt första barn 1978. De pappor som tog föräldraledigt i 30 till 60 dagar löpte 25 procents mindre risk att dö i förtid - det vill säga före 50 års ålder. Skillnaden var statistiskt signifikant - resultatet har rensats från faktorer som ålder, inkomst och utbildningsnivå.

- Vi vet att kvinnor blir mer hälsosamma när de bli mammor, men med pappor har vi inte sett samma utveckling. Det måste beror på HUR de blir pappor. Jag tror att det händer något när de tidigt knyter an till sina barn, säger Anna Månsdotter.

Män dricker generellt sett mer, de tar fler risker i trafiken och är oftare våldsamma. I avhandlingen visar Anna Månsdotter hur männens hälsa faktiskt förbättras av att de har varit pappalediga. De var mer sällan sjukskrivna eller intagna på sjukhus.

-Jag tror att det finns två skäl till det: männen tar över traditionellt kvinnliga roller och tar färre risker. Dessutom tror jag att när den traditionellt manliga identiteten som bara är jobbet förändras, då kan man lättare falla tillbaka på sin roll i familjen om det är trassligt på jobbet, säger Anna Månsdotter.

Hon har i tidigare studier visat att kvinnor som lever på en jämställd arbetsmarknad, det vill säga tar sig in på traditionellt manliga områden och har samma lön och position som männen, har sämre hälsa.
-Det beror på att de fortfarande har huvudansvaret för hemmet, säger Anna Månsdotter.

Hennes slutsats är enkel:
-Både mäns och kvinnors hälsa gynnas av ett jämställt privatliv. Och vill samhället uppnå god hälsa för bägge könen, då ska man satsa på jämställdhet i den privata sfären.

En komplicerande uppgift i undersökningen var att de pappor som 1978 och 1979 tog ut mer än 90 dagar, det vill säga mer än hälften av föräldraledigheten då, inte löpte mindre risken för dödlighet.
-En tänkbar förklaring är att en de som tog den längre föräldraledigheten i högre grad inte hade något jobb och därför hade en hälsonackdel, säger Anna Månsdotter.