De har haft sina surfplattor en dryg vecka, 6-åringarna i Tegelhagens skola i Sollentuna norr om Stockholm. I dag ska de fotografera geometriska former de hittar i klassrummet.

Miranda är bekymrad:

– Det blev fel med björnen. Den har inga former.

Lärare Kristina Lund frågar om inte ögonen är cirkelrunda?

– Jo, men det är jättesvårt att fota bara på ögonen.

I hemmet har familjen en platta, berättar Miranda, men där spelar hon helst spel.

Förskoleklassen SvD besöker ligger i framkant; eleverna är väl förtrogna med den nya tekniken. Skolan har försett samtliga med egen surfplatta eller – om de är äldre – dator.

Med hjälp av plattorna lär sig barnen läsa, skriva och räkna. Något som de senaste åren kommit att bli allt vanligare i svenska skolor.

2012 har antalet surfplattor vuxit explosionsartat – de finns i dag i vart femte hem. Var tredje barnfamilj har en portabel pekdator och användningen kryper allt längre ned i åldrarna, visar färska siffror från stiftelsen .SE.

– Plattorna börjar dra iväg på bred front, mer än vad jag väntat mig. Men de är mer lättillgängliga för barn än datorer, så det känns naturligt, säger Janne Elvelid, ansvarig för internetstatistik på .SE.

Eva-Lotta Kastenholm, rektor på Tegelhagens skola, ser surfplattan i första hand som ett pedagogiskt verktyg:

– Jag tycker inte att det är mer fusk att läsa en text i en dator än i en bok. Det är kontroversiellt, visst – och jag älskar böcker – men man kan ha både och.

Den nya tekniken kostar och skolan har tvingats till en del omprioriteringar. Läromedel med en livslängd på ett år, exempelvis böcker där barnen skriver på tomma rader, köps inte längre in.

Bättre är sådant som håller för flera årskullar. I klassrummen ligger surfplattorna sida vid sida med klassiska barnböcker, byggklossar, pysselpapper och tejp. Eva-Lotta Kastenholm försäkrar att annan verksamhet inte blir lidande; barnen är inte bara uppkopplade, säger hon:

– Vi är ute mycket, leker och satsar på drama. Vi drar heller inte ner på antalet lärare, bra pedagoger är A och O.

Kristina Lund ser att skolan har en viktig uppgift i att inkludera alla. Plattan är vardag för barnen –och den måste få vara det även för dem som inte har tillgång till tekniken i hemmet.

– Ganska många har föräldrar som köpt surfplattor, men inte alla. Genom att använda dem mycket här kan vi hjälpa till att överbrygga klyftor, säger Kristina Lund.