USA omhändertar plutoniet enligt icke-spridningsprogrammet Global Threat Reduction Initiative, skriver utrikesminister Carl Bildt på debattplats i Dagens Nyheter: ”Ett konkret bidrag” av Sverige för att hindra spridning av nukleära ämnen. Och regeringen i Washington har garanterat att det inte används för militärt bruk.

Bildt befann sig i dag i Sydkorea för att närvara vid toppmötet om kärnsäkerhet i Seoul.

- Det svenska åtagandet var en av de betydelsefulla punkterna på programmet, säger han.

Överskeppandet betyder att de sista bitarna av de svenska kärnvapenprogrammet nu är borta, även om programmet officiellt skrinlades 1968. Bildt menar att det är betydligt tryggare att skeppa det till USA än att behålla det i Sverige.

- Det är bara länder som USA som har kapacitet att förstöra materialet. Det kommer nu att förstöras genom bestrålning, säger Bildt.

Cirka 150 poliser från Västra Götalandspolisen kommenderades under stort hemlighetsmakeri ut den 29 februari för att finnas till hands om det skulle bli protester mot transporten av plutoniet, uppger Ekot i Sveriges Radio.

Poliserna satt beredda iförda full kravallutrustning, men av sekretessskäl fick de inte reda på orsaken till utryckningen.

- Det var bara ett fåtal personer inom polismyndigheten här som visste vad det handlade om, säger kommenderingschef Robert Karlsson till Ekot.

- Risken var naturligtvis att vi hade fått protester eller aktioner som gjorde att vi inte kunde genomföra den som vi tänkt.

Transporten gick med transportfordon på land till en hamn på Västkusten, där Kustbevakningen hjälpte till med överflyttningen till det väntande fartyget.

Bildt skriver att det som sänts till USA är ”i första hand cirka tre kilo plutonium som har sin bakgrund i svenska forsknings- och utvecklingsprogram på det nukleära området, främst under 1950- och 1960-talen”.

Det rör sig om plutonium från den nedlagda Ågestareaktorn i Huddinge. Utöver det skickas även plutonium som ”på ett tidigt stadium skaffats” från USA och Storbritannien. Det ”användes delvis i det arbete som dåvarande Försvarets forskningsanstalt (FOA) bedrev på kärnvapenområdet”, enligt utrikesministern.

Enligt Lars Hildingsson, specialist på Strålsäkerhetsmyndigheten, finns det ganska stora mängder plutonium-239 i det transporterade materialet. Plutonium-239 är det som normalt används vid kärnladdningar och brukar därför kallas vapenplutonium.

- Allt är inte vapenklassat, men det skulle nog kunna användas till en bomb, säger han till TT.

Transporten över Atlanten skedde i ett brittiskt specialfartyg. I USA kommer det att placeras i en särskild anläggning i delstaten South Carolina.

Carl Bildt ska under tisdagen redovisa Sveriges samarbete med USA på toppmötet om kärnsäkerhet i sydkoreanska Seoul.

Bildt skriver att Sverige har krävt och fått garantier ”om att materialet inte kommer att användas för något militärt ändamål”. Hans förhoppning är att Sveriges erfarenheter kan ”tjäna till stöd och inspiration också för andra länder”.

”Gemensamt måste vi göra allt för att minska antalet kärnvapen i världen, för att förhindra att de får ytterligare spridning och för att de aldrig någonsin ska komma till användning”, skriver Bildt.

Han påpekar att Sverige bland annat driver frågan ”om ökad internationell transparens också vad gäller militära lager”.

Plutonium är ett för svenska förhållanden unikt material som ställer stora krav på skyddsåtgärder för att inte komma i orätta händer, meddelar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Därför har ärendet varit sekretessbelagt under hela processen från prövning fram till den slutliga transporten till USA.

- Vi bedömde att exportansökan kunde beviljas utifrån Sveriges internationella åtaganden inom nukleär icke-spridning, det vill säga de förpliktelser Sverige har för att förhindra att materialet kommer i orätta händer, säger avdelningschef Johan Anderberg på SSM.

Enligt freds- och konfliktforskaren Wilhelm Agrell vid Lunds universitet är det bra att Sverige blir av med plutoniet. Han påpekar att det stått klart i flera år att det ska tas om hand av USA.

- Det här har varit ett problem för Sverige ända sedan 1970-talet då vi definitivt skrinlade tankarna på en svensk atombomb. Nu är problemet löst, och Sverige kan samtidigt inkassera vissa utrikespolitiska poänger, säger Agrell till TT.

- Det finns förstås personer som inte tycker att sådant här material ska transporteras överhuvudtaget. Men alternativet är att bara låta det ligga, vilket inte heller är särskilt bra.