Mjölk och nötkött har hamnat i rejäl motvind i klimatdebatten. Bara den svenska mjölken orsakar varje år utsläpp som motsvarar 3 miljoner ton koldioxid medan produktionen av nötkött orsakar utsläpp på 2 miljoner ton.

Nu visar en rapport från forskare i åtta EU-länder att de siffrorna kan behöva skrivas ned med 1-2 miljoner ton koldioxid. Studien är publicerad i tidskriften Agriculture Ecosystems and environment och refereras i tidningen Land Lantbruk.

Med en ökad satsning på naturbete skulle utsläppen kunna sänkas ytterligare.

Christel Cederberg vid forskningsinstitutet SIK menar att studien är unik eftersom man för första gången använt en teknik som gör det möjligt att mäta inlagringen.

– Betesmarkerna visade sig vara väldigt värdefulla, inte bara för biologisk mångfald utan också för att binda kol, säger Christel Cederberg.

Även gamla och idag lågt utnyttjade betesmarker som den ungerska pustan visade sig vara betydande kolsänkor. Tidigare har man trott att marken mättas med kol vid en viss nivå.

– Debatten kring nötköttets klimateffekt har varit lite onyanserad. Det här visar att det är väldigt stor skillnad på kött från olika produktionssystem, säger Christel Cederberg.

Det är också viktigt att betesmarkerna är tillräckligt stora. Om marken överbetas och blir söndertrampad ökar inte mullagret och då binder marken inte lika mycket kol. Det är också viktigt att marken inte senare plöjs upp eftersom kolet då frigörs. Det senare kan vara fallet vid produktion av grovfoder till djur som föds upp inomhus

Konsumtionen av nötkött i Sverige ökade med 50 procent per capita mellan 1990 och 2005. I samband med utbrottet av Galna kosjukan, BSE, passade svenskarna, till skillnad från övriga européer på att skruva upp sin konsumtion av det då billiga köttet.

– Även om klimateffekten av kött måste nyanseras så äter vi ändå alldeles för mycket kött i Sverige, säger Christel Cederberg. Mängderna är dessutom betydligt större än vad svenska betesmarker skulle kunna producera.