Tord och Frida Klafver och barnen Love och Leia bor i Älvsjö. Leia ska börja skolan i höst. Närmaste skolan ligger 300 meter från hemmet. Skolan har plats för 70 sexåringar, men i år finns det 140 barn i området.
Foto: Ingvar Karmhed
Om en dryg vecka ska ansökningarna för skolvalet i Stockholms stad vara inne. Hittills har drygt hälften av sexåringarna, runt 5000, gjort sina val. Men många föräldrar vet inte vilken skola deras barn kommer att hamna i.
Tidigare har eleverna oftast hamnat i den närmaste skolan. Från i år råder en ny urvalsprincip – ”den relativa närhetsprincipen”, där avståndet till både förstahandsvalet och andrahands-valet avgör vilka barn som har förtur till en populär skola. Konsekvensen blir att barn som går i samma dagisgrupp och bor nära varandra kan hamna i olika skolor, till och med i olika stadsdelar.
Systemet är otydligt och skapar mycket oro, menar upprörda föräldrar som protesterat högljutt till stadens politiker och tjänstemän via mejl, telefonsamtal och på informationsmöten. Att syskon inte längre har förtur bekymrar också. I många familjer är risken stor att barnen får helt olika skolvägar samtidigt som föräldrarna drabbas av dubbla planerings- och studiedagar.
Tord Klafver bor med sin familj i Älvsjö, en stadsdel där många barn slåss om alltför få skolplatser.
–Stämningen är väldigt upprörd. Det har varit en otroligt het debatt här, säger han.
Familjens närmaste skola, Herr-ängenskolan, 300 meter från hemmet med plats för 70 sex-åringar har i år 140 i upptagningsområdet. Det är långt ifrån säkert att familjen Klafvers dotter får plats där eller ens i någon annan skola i Älvsjö.
–Många kommer att få sätta sina barn på buss till Fruängen. Vår dotter kommer att vara fem när hon börjar i höst, vi skulle aldrig sätta henne själv på en buss, säger Tord Klafver och under- stryker att skolvalet blir verkningslöst när platserna är för få.
–Ändå finns inga som helst planer på att bygga ut skolorna, man löser problemet med att ta bort stadsdelsgränserna.
Tord Klaver har själv ordnat möten med rektorer och utbildningsförvaltningen samt fått mängder av samtal från andra föräldrar. Många namnunderskrifter har också samlats in.
Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har granskat det nya systemet och är mycket kritisk. Systemet tvingar folk att välja strategiskt snarare än den skola de vill ha, menar han. Vet man att man är chanslös att komma in på en viss skola, bör förstahands- valet vara en skola där man har en chans.
–Den som inte får sitt förstahandsval blir hänvisad till sitt andrahandsval. Men då tävlar man med alla andra som har det som förstahandsval. Om det också är en populär skola har man noll chans att få en plats där.
Valet kompliceras av att det är svårt att räkna ut sina chanser i förväg eftersom de bygger på okända faktorer som hur andra kommer att välja.
–Jag har svårt att se fördelarna med systemet. I och med att den relativa närhetsprincipen införs kommer ungefär samma elever att hamna på en viss skola som när man hade upptagningsområden, men det introduceras ett stort mått av osäkerhet, säger Jonas Vlachos.
Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) tycker inte att det nya skolvalssystemet skapar mer ovisshet än tidigare:
–Tidigare ändrade man gränserna för upptagningsområdena när man hade många blivande elever kring en populär skola. Så egentligen är det i samma områden föräldrarna är oroliga idag som tidigare. Den stora förändringen är att vi ökar valfriheten.
Är det ett val när föräldrar inte vet var barnen hamnar?
–Så var det också tidigare. Hade man fullt i skolan så minskade upptagningsområdet istället.
Men nu tar ni bort stadsdelsgränserna?
–Jag vet att man har gjort det i vissa fall tidigare också. I lagstiftningen finns inget som heter upptagningsområden.
När utbildningsnämnden klubbade förslaget om den nya urvalsprincipen reserverade sig inget parti. Enligt oppositionsborgarrådet Carin Jämtin (S) berodde det på att beslutsunderlaget var ogenomträngligt:
–Det är ett komplicerat system. Det är svårt att se igenom principerna för hur man fördelar platserna. Vi vill göra om så att det blir ett system som föräldrar, politiker och tjänstemän förstår, så att platserna kan fördelas utifrån både närhetsprincip och syskonförtur.
Inom utbildningsförvaltningen tycker man att oron är över- driven.
–Alla kan inte gå i den närmaste skolan. Grovt sett blir det problem i ett av tio fall, säger Håkan Edman, grundskolechef i Stockholm.
Det betyder att närmare tusen av Stockholms sexåringar inte får gå i den skola de vill.
