Otrivsel får forskare att hoppa av

Många doktorander hoppar av innan de är färdiga. Särskilt kvinnor slutar av psykosociala skäl. Dålig handledning är en annan orsak. Det visar en rapport från Högskoleverket som presenteras idag.

Elin Lindgren är både civilingenjör och diplomerad ridlärare på Färingsö ridskola. Hon hoppade av sina doktorandstudier vid KTH 2007 och arbetar nu halvtid som ridlärare. ”Jag är inte främmande för att arbeta mer teoretiskt i framtiden igen, men här och nu passar det här. Det ger min dotter en roligare mamma”, säger Elin Lindgren här tillsammans med ponnyn Ikaros.

Elin Lindgren är både civilingenjör och diplomerad ridlärare på Färingsö ridskola. Hon hoppade av sina doktorandstudier vid KTH 2007 och arbetar nu halvtid som ridlärare. ”Jag är inte främmande för att arbeta mer teoretiskt i framtiden igen, men här och nu passar det här. Det ger min dotter en roligare mamma”, säger Elin Lindgren här tillsammans med ponnyn Ikaros.

FOTO: Malin Hoelstad

Elin Lindgren Östlund började doktorera om elektriska energisystem vid Kungliga tekniska högskolan i början av 2004. Innan dess hade hon läst teknisk fysik:

–Jag ville pröva mina akademiska färdigheter genom att disputera, jag gillar matematiska modeller och det var spännande att simulera energisystem. Mot slutet krävdes för mycket akademisk formalia som inte kändes så utmanande, säger hon.

Det var också främsta skälet till att hon hoppade av efter fyra års doktorandstudier. Elin Lindgren är inte ensam om att sluta i förtid. Tidigare studier visar att drygt tre av tio doktorander inte har disputerat efter åtta år.

I en ny rapport har Högskoleverket följt upp 331 doktorander som hoppat av bland den grupp av runt 5000 doktorander som började sin forskarutbildning läsåren 1999 och 2000.

Två av tre tillfrågade uppger att de avbrutit studierna av huvudsakligen sociala skäl eller på grund av forskarutbildningen i sig. Exempel på sociala skäl är att man inte trivdes med att forska eller att det var svårt att kombinera forskning med familj.

Det är betydligt vanligare för kvinnor att de slutat av sociala skäl; 43 procent jämfört med 28 procent av männen. Fler män än kvinnor anger ekonomiska skäl till avbrutna studier.

Bidragande skäl till avhopp är otillräckligt stöd av handledaren (40 procent), tappad motivation samt bristfällig psykosocial arbetsmiljö. Av kvinnorna uppger 38 procent och av männen 19 procent att brister i den psykosociala arbetsmiljön hade bidragit till att de hoppat av.

Högskoleverket uppmanar nu högskolorna att särskilt uppmärksamma att kvinnor i så hög grad avbryter sin forskning på grund av psykosociala skäl. Handledningen för doktorander är ett annat område som lärosätena måste förbättra, enligt rapporten.

Ett av de vanligaste klagomålen i Högskoleverkets tillsynsärenden handlar just om brister i handledningen.

Högskoleverkets utredare Helen Dryler, själv disputerad i sociologi, tror ändå att det är bättre nu än tidigare för kvinnliga doktorander:

–Sett över längre tid finns det fler kvinnliga forskare nu. Traditionellt är universitetsvärlden en manlig miljö där många professorer är män, även om andelen kvinnliga lektorer har ökat.

I dag har Elin Lindgren Östlund valt att satsa på sitt stora intresse hästar och ridning:

–Det är sannolikt ingen som är mer lämpad att hjälpa ridskolans unga ryttare med matteläxan, säger hon.


  • Kopiera sidans adress

•Den formella studietiden för en doktorsexamen är fyra år, men många doktorander tar längre tid på sig. Ett skäl är att de inte forskar på heltid, eller att de gör ett studieuppehåll på grund av föräldraledighet.
•Utländska studier visar att en vanlig orsak till avhopp bland doktorander bland utländska lärosäten är just problem och brister i handledningen.
•Rapporten visar att doktorander i medicin i större utsträckning än andra har slutat på grund av svårigheter att kombinera utbildning och arbete.

Obegränsad tillgång till SvD digital – Prova gratis i en månad!

Toppnyheter just nu

De återvänder hem till Kobanes ruiner

Bilder

Hemmet i ruiner – men de är tacksamma över att vara hemma igen.

Vann över IS: nu kan de återvända

SvD Story

SvD i Kobane | Mustafa Can om att återvända till ruiner.

Företag i protest efter kritiserat lagförslag

USA

Näringslivet står upp för socialt ansvar.

”Lugnet före stormen
i lala-landet Sverige”

Cervenka

Nästa finanskris ett beställningsjobb.

”Humanisterna vill ta
ifrån barn deras rätt”

Brännpunkt

Präster: Fel isolera från religion och tradition.

Webb-tv

Jättedjuret dyker plötsligt upp i bild

i havsdjupet

Forskare: ”Herregud, vad är det?”

Blekare rosé behöver inte vara bättre

Vin & mat

Så lär du känna rosévinets färg.

Själen sätts på spel för att locka yngre

Biltest

SvD har provkört nya Mercedes.

FP: Ingen skola för EU-migrantbarn

15-åring: Jag går hellre i skolan än tigger.

Brandel: Vad hette ungens dagis, sa du?

”Blå avdelningen – Östermalms vanligaste”.

Förskolors namn – i din stadsdel

Larven, Kantarellen eller Safiren? Klicka på grafiken.

Vårdmiljard ska
öka tillgängligheten

Ersätter

Ny överenskommelse undertecknad.

Berglins

Saven stiger och björken får musöron

"Ni vet väl vad man gör då?”

Sanningen om Henrik
Berggrens dubbelliv

Svanells svep

Om Übermångsysslarna.