Forskaren Sara Jonasson vid Stockholms universitet öppnar dörren till en frysbox på Botaniska institutionens laboratorium. I kartonger som staplats på varandra finns prover från 40 ALS-sjuka personer. Små bitar av muskel, hår, ryggmärgsvätska och blod ligger väl paketerade i minus 80 grader.

Här, och i en frys till, finns även prover från lika många friska personer, för att kunna göra noggranna jämförelser.

En analys av proverna kan ge svaret på en av de viktigaste frågorna: Bär svenska ALS-patienter på giftet från blågrönalgerna?

Men analyserna tvingas vänta. Delvis beror det på att forskarna velat vara bergsäkra på sin analysmetod innan de börjar använda sina värdefulla prover. Men framför allt saknas forskningspengar, och allra helst ett eget analysinstrument till projektet. En så kallad masspektrometer går på mellan 2,5 och 4 miljoner kronor.

–Det vore mycket värdefullt för oss att kunna undersöka proverna, säger projektledare professor Birgitta Bergman vid Stockholms universitet.

Hittills har forskarna fått köa till en spektrometer på en annan institution. Men kön är lång och BMAA-projektet har mängder av prover från såväl människa som alger, fisk och andra organismer att analysera.

För några år sedan upptäckte svenska forskare att Östersjöns massiva algblomningar av blågrönalger kan vara ett hälsohot, långt större än obehaget att bada i geggigt vatten.

Birgitta Bergman och hennes kollega professor Ulla Rasmussen uppmärksammades av en amerikansk forskare, Paul Cox, på att blågrönalger kan tillverka giftet BMAA. Det hade tidigare kopplats till att ovanligt många i befolkningen på söderhavsön Guam drabbades av alzheimer, ALS och parkinson.

De svenska forskarna började leta efter – och hittade – BMAA bland Östersjöns blågrönalger, även kallade cyanobakterier.

–Efter den upptäckten måste vi förstås ta reda på om giftet vi hittar här faktiskt kan orsaka sjukdomarna hos människa, säger Birgitta Bergman.

Hon poängterar noga att den frågan kan de inte svara på än. Men frågan har blivit ännu hetare efter de visat att även fisk från Östersjön och musslor på västkusten innehåller BMAA.

De högsta halterna hittade de i nors, piggvar och simpa som är bottenlevande fisk, och där hittades giftet i fiskarnas hjärna. Även sik och sill som simmar i det fria vattnet hade BMAA i sig, i köttet.

–Vi hittade det också i musslor och ostron på västkusten vilket vi inte hade förväntat oss eftersom de inte har samma kraftiga algblomningar där, säger Sara Jonasson.

Upptäckten publicerades i maj i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Pnas.

–Därmed har vi visat att det teoretiskt finns en väg som människan kan få i sig giftet, fast vi vet inte om det tas upp av människan, säger Birgitta Bergman.

Om BMAA ska ha effekt på människan måste giftet på något sätt transporteras till hjärnan och forskarna vet inte hur det går till. Men när en grupp amerikanska forskare analyserade hjärnvävnad från ett litet antal avlidna ALS- och alzheimersjuka personer i USA, hittades BMAA i varierande halter, men inte alls hos friska personer.

BMAA har också framkallat ALS-liknande sjukdom hos apor i laboratorieförsök. Andra experiment visar att nervceller slutar fungera om de utsätts för BMAA.

De svenska forskarna ingår i ett internationellt forskarsamarbete tillsammans med bland andra Paul Cox. Det är i samarbete med docent Lars-Olof Ronnevi, som är expert på ALS vid vid Karolinska universitetssjukhuset, som proverna har tagits.

Han berättar att antalet personer som drabbas av ALS har ökat med 20 till 25 procent senaste decennierna. Däremot går det inte att se något mönster att fler drabbas exempelvis längs kusterna.

Lars-Olof Ronnevi tycker att BMAA-spåret måste utredas grundligt.

–Det är svår brist på bra forskningsuppslag om vad som orsakar sjukdomarna. Därför är det väsentligt att undersöka det här vidare, anser Lars-Olof Ronnevi.

Däremot är det inte troligt att de låga halter som hittats i Östersjöfisk ensamma skulle kunna orsaka ALS. En teori att det även behövs en ärftlig faktor.

–Fisk är ett så allmänt förekommande livsmedel, men det är en sådan liten del av befolkningen som drabbas av sjukdomarna, konstaterar han.

Lars-Olof Ronnevi vill göra en systematisk undersökning av ALS-patienters matvanor. Men det är också oerhört viktigt att få möjlighet att se vad proverna i frysboxarna visar.

–Det kan ge oss ett väldigt viktigt svar. Vi samlar också på oss nya prover hela tiden, säger Lars-Olof Ronnevi.

Men det svaret ligger bokstavligt talat på is.