Arbogamammans minnesbilder från dagen då hon och hennes barn attackerades är en viktig pusselbit i åtalet mot den 32-åriga kvinnan. I polisförhör och under rättegången har mamman berättat hur en person som presenterade sig med den åtalade kvinnans namn knackade eller ringde på dörren och sedan trängde sig in.

Förövaren ska ha liknat den åtalade kvinnan och i morse pekade mamman ut den åtalade 32-åringen.

– Jag är väldigt säker, sade mamman.

Men att minnena är verkliga är ytterst osäkert, menar Sven-Åke Christiansson, professor och rättens sakkunniga.

En månad efter överfallet i villan i Arboga genomförde han flera minnestest på kvinnan – resultatet visar mamman hade ett kraftigt nedsatt minne. Mamman har problem att känna igen ansikten, men kommer ihåg ansiktsuttryck. Det skulle enligt Christiansson tyda på att hon har svårt att komma ihåg nyinlärd information, men inte har några problem att komma ihåg gammal information.

Utifrån detta drar Christiansson slutsatsen att det ”osannolikt” att mamman återfått minnet från morddagen.

– Det skulle gå emot 100 år av publikationer, säger han.

Arbogamamman kan istället ha påverkats av omgivningen och vad hon läst i tidninger och utifrån det skapat minnen som hon tror är sanna, anser Christiansson. Han berättade också att det inte är ovanligt att brottsoffer skapar egna minnen när de funderar och tänker på vad som hänt.

Detta var också en linje som försvaret hade: i förhöret med mamman återkom försvarsadvokaten Per-Ingvar Ekblad gång på gång till att hon i polisförhör berättat om tillfällen då hon pratat med sin sambo eller familj om det inträffade.

– Det finns många uppgifter som visar att du och XX (sambon, red anm) pratat flera gånger om det här, sade Ekblad under förhöret.