Restaurangbranschen sökte runt 3000 fler personer att anställa under årets första tre månader, jämfört med samma period förra året, enligt organisationen Visita, som tidigare hette Sveriges hotell- och restaurangföretagare, rapporterar Ekot.

Men om det verkligen betyder att fler blir anställda är osäkert, anser Oskar Nordström Skans, på myndigheten IFAU, som utreder arbetsmarknadsreformer.

– Att mäta sysselsättning genom vakanser är ett ganska trubbigt mått, säger han.

En alternativ orsak till ökningen skulle kunna vara att fler restaurangföretag har valt att lägga ut annonser hos Arbetsförmedlingen än att söka anställda på andra vägar.

– Det är inte säkert att det finns en koppling, men det är en intressant första indikation, säger Oskar Nordström Skans.

Han anser att först om ett år går det att få bekräftat om vakanserna stämmer överens med en ökning i sysselsättningen inom restaurangbranschen.

De 3000 extra vakanserna hos arbetsförmedlingen är ungefär lika många anställningar som regeringen räknat med att reformen skulle ge.

Peter Vikström, avdelningschef på Tillväxtanalys, anser att reformen troligtvis är dyr om den bara resulterar i 3000 nya jobb och kostar staten 5,4 miljarder kronor.

– Då blir det mycket pengar per jobb, men det kan finnas andra effekter som inte räknas in i jobben, till exempel om de som anställs står långt från arbetsmarknaden, säger han.

Myndigheten ska följa upp konsekvenserna av restaurangmomsen genom kostnads- och nyttoanalyser, men det arbetet kommer först att delredovisas år 2014.