Det handlar om en sundhet som går till överdrift och yttrar sig till exempel som ett maniskt räknande av glykemiskt index på allt man äter.
Eller ett behov av att äta tonfisk mitt i natten för att bygga upp musklerna. Till slut går all vaken tid åt till att äta nyttigt och att träna.
På många mottagningar skiljer man inte på ortorexi och anorexi eftersom de flesta symtom och behandlingar är desamma.
Men det finns skillnader.

Ortorektiker ser ofta friska och starka ut.
De är disciplinerade, vältränade och många gånger förebilder för andra på gymmet. Det är också vanligt att ortorexi uppträder som ett för- eller efterstadium till riktigt allvarlig självsvält – svår anorexi.
– Många klarar av att hålla sin anorexi strax under en ”sjuklig” nivå. Ändå krävs mycket slit för att upprätthålla vikt och fysik, säger Caroline Björck, psykolog på Kunskapscentrum för ätstörningar på Karolinska institutet.

Dietisten Gisela van der Ster menar att ortorexi är en ätstörning som drabbar män i högre grad.
– Män vill inte förknippas med kvinnosjukdomar. Därför kallar man det ortorexi.
Hon uppskattar att 30 procent av alla män har ett stört förhållningssätt till mat.
Mest är det unga män som trillar dit. Men medelålders män som börjar oroa sig för att få hjärt- och kärlsjukdomar drabbas också av ortorexi. Många av dem söker inte hjälp.

Orto betyder rätt, och begreppet ortorexi myntades i USA i mitten av 90-talet.
Sjukdomen har en bra grogrund i den starka hälsotrend som ännu råder – även här hemma i Sverige.
– Det är knappast någon i dag som ifrågasätter en person som äter sunt och tränar mycket, säger Gisela van der Ster.
Men faktum är att det inte är särskilt hälsosamt i längden att vara frenetiskt hälsosam.
– Tvärtom är det hälsosamt att kunna vara ohälsosam ibland – att vara schysst mot sig själv och unna sig saker, påpekar Caroline Björck.