2004 gick startskottet för läkare och även annan vårdpersonal att skriva ut fysisk aktivet på recept till sina patienter.

De medicinska effekterna är enligt Socialstyrelsen tydliga för minst 37 olika diagnoser. Att regelbundet röra på sig antingen individuellt eller i grupp kan i en del fall göra att patienterna helt slipper eller kan dra ner på pillertrillandet.

–Jag tror att vi har fått ett genombrott nu, att många inom vården faktiskt tänker på att man kan skriva ut motion i stället för mediciner. Men det finns förstås en stor potential att det kan bli ännu vanligare, man kan tänka sig flera hundratusen recept om året, säger Kent Nilsson, som ansvarar för frågor om fysisk aktivitet på Folkhälsoinstitutet.

Motion är bra både som förebyggande hälsovård och som behandling. Vetenskapliga studier visar att flera sjukdomar kan lindras eller bromsas med regelbunden motion. Däremot finns ingen statistik som visar hur mycket läkemedelsförbrukningen kan sänkas tack vare fysiska aktiviteter.

–Den största trögheten finns nog hos läkarna, men med mer utbildning och information till all vårdpersonal ska nog motionsrecepten bli fler. Genom ersättningssystemen kan man också politiskt stimulera den utvecklingen, säger Kent Nilsson.

Agnes Lundin Isbäck, patienter på Gröndals vårdcentral i Stockholm, tror att det nog blir på mer allvar om man får ett recept i handen än om man bara får något allmänt råd att motionera mera.

–Men då måste det sättas upp konkreta mål med motionen som man kan testa sig emot.

Tomas Forslund, distriktsläkare och medicinskt ansvarig på vårdcentralen, menar att det borde ingå som en självklar del i mötet med patienten att prata om vikten av fysiska aktiviteter.

–Det kan vara alltifrån enkla råd till receptförskrivning för att behandla olika livsstilsproblem. Men av tidsbrist hinner vi inte alltid ta upp frågan, annat går före under ett 20-minutersbesök. Dessutom ska vi dokumentera mer och mer av besöket och det minskar tyvärr tiden till samtal med patienten. Därför måste journalsystemen förenklas, säger han.

Det är framför allt diabetiker, hjärt- och lungsjuka och personer med depressioner eller ångest som kan ha stor nytta av motion i olika former.

–Promenader 30 minuter om dagen och vattengymnastik är exempelvis väldigt effektivt, men det svåra brukar vara att komma i gång över huvud taget och där måste vi bli bättre på att puffa på patienten, erkänner Forslund.

Men statistiken är nedslående på Gröndals vårdcentral. Fortfarande är det färre än 100 recept om året där en fysisk aktivitet ordineras, av sammanlagt omkring 17 000 läkarbesök. Här finns 250 diabetiker listade och omkring 1000 patienter med för högt blodtryck.

–Det borde vara fler recept. Vi behöver skaffa oss rutiner för det och prata om det mer bland personalen. Däremot ska inte politikerna gå in och styra vad vi ska göra, säger Tomas Forslund.

Ingvor Bjugård, handläggare på Sveriges kommuner och landsting, SKL, är säker på att förskrivningen av psykofarmaka och diabetesmediciner kan sjunka om man satsar på motion i större skala och som en del av behandlingar.

–Vi måste bli bättre på att verkligen lyfta fram betydelsen av det. Det får inte komma som en sista punkt på checklistan med patienten utan mycket tidigare.