”Om monarken skulle köra för fort så kan hen inte straffas för det. Om hen skulle stoppas av polisen och de misstänker att hen är alkoholpåverkad kan de inte begära utandningsprov”. Det konstaterar Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt, tillsammans med bland andra Ulla Andersson och Hans Linde, i en motion till riksdagen. De kräver att statschefens åtalsimmunitet avskaffas.

Vänsterpartisterna är inte de enda som har anammat ordet hen. Centerpartisterna Staffan Danielsson och Erik A Eriksson har i en motion synpunkter på länsstyrelsens tvångsomhändertaganden av djur som far illa. ”Detta är ett oerhört långtgående ingripande för en lantbrukare, grunden för hens försörjning rycks undan och hen drabbas av mycket stora kostnader för djurens transport och förvaring och utfodring under ofta långliga tider”, skriver duon.

Och Elin Lundgren (S) är kritisk till föräldrabalkens regler om faderskap. ”Enligt femte paragrafen kan barnet begära att faderskapet ska fastställas. Om barnet är omyndigt kan hens mamma begära ett faderskapstest. Däremot nämns inte pappan alls i denna paragraf”.

Hen ingår sedan flera år i hennes vokabulär.

– Jag tycker att det är ett alldeles utmärkt könsneutralt pronomen.

Riksdagens ledning beslutade nyligen att riksdagen inte ska använda ordet i sina texter. Men bland de folkvalda har pronomenet redan fått sitt genombrott, både i skrift och tal. SvD har varit i kontakt med de åtta partiernas gruppledare, och de flesta gillar hen. En av dem är Anna Kinberg Batra (M).

– Jag är generellt sett positiv till att språket naturligt utvecklas med tiden. Hen är på väg att etablera sig i vardagsspråket. Lika naturligt är att det officiella språket är mer konservativt.

Hon använder själv det omtvistade ordet då och då.

– Det är särskilt praktiskt när man vill beskriva en person på ett neutralt sätt.

Moderaterna har diskuterat frågan i sin riksdagsgrupp, och Anna Kinberg Batra poängterar att det är upp till varje ledamot att välja hur man uttrycker sig.

– Om hen trivs bra med hen har jag ingenting emot det.

Flera av hennes gruppledarkolleger är inne på samma linje. Anders W Jonsson (C) – som använt hen i skrift, men inte i tal – tycker att pronomenet är ”en bra språklig innovation”, och Mikael Damberg (S) beskriver det som ”praktiskt”.

– Jag själv har inte använt det ännu. Men det är nog bara en tidsfråga.

Gunvor G Ericsson (MP) är en varm förespråkare av hen, men poängterar att det inte är något som ”över en natt förändrar normer om kön.”

I en interpellationsdebatt i februari använde jämställdhetsminister Maria Arnholm (FP) – som första statsråd – ordet hen i talarstolen. Partikamraten Johan Pehrson, som är gruppledare, kan tänka sig att följa efter. Men han är inte odelat förtjust i ordet.

– Hen upplevs av en del som extremt politisk och riskerar att sätta ett huvudbudskap i bakgrunden.

Emma Henriksson (KD) hyser samma farhågor, och väljer att säga ”person” när könet inte spelar någon roll.

En gruppledare, Björn Söder (SD), tar avstånd från hen. ”Ett mycket tramsigt ord som inte hör hemma i seriös politisk debatt”, anser han.

– Jag använder inte det och kommer aldrig använda det. Jag anser att hela genusvetenskapen är en kulturmarxistisk pseudovetenskap, som beklagligt nu även anammats av borgerligheten.