Enligt det förslag som Jan Björklund (fp) presenterat ska all skolk i framtiden skrivas in i betygen. Detaljerna är ännu inte klara och ska utredas vidare – men målet är tydligt. Genom att skriva in ogiltig frånvaro i terminsbetygen – men inte slutbetygen – anser regeringen att skolket kommer att minska.

– Ingenstans i vuxenvärlden får man komma och gå som man vill. Det här kommer kanske inte att stoppa storskolkarna, men jag tror å andra sidan inte att någon sjuåring börjar som det heller. Först kommer ströfrånvaro, och det är den vi kan komma åt på det här sättet, säger Björklund i dagens SvD.

Men förslaget får tummen ner av en enig opposition. ”Det löser inga problem”, är svaret från socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

– Den här typen av åtgärder kan få en tvärtomeffekt, att man bara skriver in en siffra i ett betyg istället för att faktiskt åtgärda problemen. Många gånger är skolk förknippat med väldigt stor social problematik, säger socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Marie Granlund, som är vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Hon ser istället andra lösningar: bättre kommunikation med föräldrar, snabba insatser när någon har ogiltig frånvaro och i vissa fall också kontakt med sociala myndigheter.

– Det här förslaget är lite av en enkel utväg. Det finns ju en anledning till att barn och ungdomar skolkar, till exempel att de inte trivs i skolan eller inte mår bra. Och det är något man måste lösa under resans gång, under terminerna, och inte något man löser genom att hota att skriva in frånvaron i betygen, säger Marie Granlund.

Inte heller vänsterpartiet tror att förslaget löser problemen med elever som skolkar. Till SvD.se säger partiets skolpolitiska talesperson Rossana Dinamarca att det vore en bättre lösning att satsa pengar på elevvård och arbetsmiljön i skolan.

– Vi vet till exempel att det finns en enorm brist på skolkuratorer och psykologer. Det är där han borde sätta in krutet om han vill ha en förändring. Elever som mår bra och trivs på skolan går till sina lektioner, säger Dinamarca och fortsätter:

– Vad tjänar det till att straffa elever som redan mår dåligt. Möjligtvis kommer man åt de elever som någon gång kan känna ”att nu orkar jag inte”, men elever som konsekvent är borta från lektionerna kommer han inte åt. Och det är där problemet ligger.

Också miljöpartiet riktar hård kritik mot förslaget. ”Populistiskt”, ”gammeldags” och ”en dimridå” är ord som partiets representant i utbildningsutskottet, Mats Pertoft, använder när han talar om förslaget.

– Björklund tar ett enkelt populistiskt verktyg som funkade för 30-40 år sedan och låtsas att han har löst ett problem. Men han gör det för enkelt för sig – det här löser ingenting och det tar bort fokus på problemet.

– Hans lösningar är otroligt gammeldags. Vi lever i ett modernt samhälle och då måste vi ha moderna lösningar. Det handlar om mer personal, fler lärare i skolan för att möta varje elev individuellt, det handlar om att få en undervisning som gör eleverna mer motiverade och att åka hem och hämta elever som inte är närvarande, säger Pertoft.