Avregleringen av läkemedelsmarknaden gick för snabbt och utan att vara tillräckligt utrett, tycker oppositionspartierna.

Socialdemokraterna befarade redan vid införandet av avregleringen att apoteksmarknaden kunde få de här konsekvenserna, enligt Lennart Axelsson (S) som sitter i Socialutskottet.

– Vi sa redan då att det här är läkemedel och ingenting ofarligt, säger han.

Lennart Axelsson är inte emot att läkemedel numera säljs i livsmedelsbutiker, men tycker att tillsynen och regleringen måste bli bättre, och att införandet gick för fort.

– Man kanske kunde tänka sig samma lösning som med tobak, att det måste förvaras låst bakom disken. Det finns ju skräckexempel på hur läkemedel nästan använts som lockvaror, säger Axelsson.

Inte heller MP är mot själva avregleringen, men efterlyser striktare regler.

– Jag tror till exempel att det vore bra att införa 18-årsgräns för att få handla receptfria läkemedel på apoteken, säger Gunvor G Ericson, folkhälsopolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Att självmordsförsöken med hjälp av receptfria tabletter som till exempel Alvedon ökar bland unga tjejer måste i första hand ses som en folkhälsofråga, enligt Gunvor G Ericson.

– Det är en bredare fråga än bara var man kan köpa värktabletter. Ohälsan i den här gruppen har ökat, säger hon.

Vänsterledaren Lars Ohly tycker att det är uppenbart att apoteksavregleringen gjort det enklare att både bli beroende och ta farligt stora doser av receptfria läkemedel.

– Vi var motståndare till den här reformen, och vi varnade just för ett ökat läkemedelsanvändande. Det är en skandal att man inte konsekvensutredde det här innan det infördes, säger Ohly.

Han håller med om att det behövs en striktare kontroll kring försäljningen, och liksom MP efterlyser Ohly en översyn av åldersgränsen.

Läs fler artiklar ur SvD:s granskning om receptfria läkemedel:

SvD:s artikelserie om självmord