Carin Jämtin gillar första maj.

–Det är en jätte-jätteviktig dag. En symbol för rättvisa och frihet, i Sverige och i världen, för barn, för gamla, för alla människor.

Själv firade hon i går arbetarrörelsens egen högtidsdag i Örebro med att tala på Olof Palmes torg.

–Det är ju valrörelse. Och jag tycker om Örebro, min man kommer därifrån och jag träffade honom där.

Men att första maj är rödmärkt i kalendern är inte oomtvistat. Det faktum att demonstrationstågen har glesnat gör att helg- dagen kan slopas, skrev Malin Löfsjögård (M) i en motion till riksdagen 2009. ”Det kan också tyckas märkligt att i en demokrati ha en helgdag som har sin grund i enskilda politiska partiers historia”, fortsätter hon.

Socialdemokraternas partisekreterare värnar förstås sin högtidsdag, som infördes 1939.

–Jag tycker att första maj ska vara kvar som helgdag, så att man ser till att människor har en möjlighet att vara med. Det är en viktig dag att manifestera grundläggande viktiga saker i det svenska samhället.

Däremot tycker Carin Jämtin att det är dags för en översyn av de svenska allmänna helgdagarna.

–Det var länge sedan vi tittade över det. Nästan alla våra helgdagar, förutom midsommar och första maj, är religiöst kristet betingade. Sverige är i dag ett multikulturellt samhälle, och det är verkligen värt att titta på hur man kan göra.

Det är en ”väldigt grannlaga uppgift” att ta ställning till vilka dagar i almanackan som ska vara röda, betonar Carin Jämtin. Men hon ger ändå ett konkret exempel:

–Man kan fundera över om inte eid, muslimernas julafton, borde vara en helgdag. Eftersom Sverige är heterogent borde helgdagarna faktiskt spegla någon slags känsla av att vi är olika. Det gör de inte i dag.

Eid al-fitr – eller kort och gott eid – är den årliga högtid som avslutar den muslimska fastemånaden ramadan. Firandet pågår i tre eller fyra dagar, och den första dagen är viktigast.

Eid, som betyder ”en återkommande lycka eller festglädje”, är i grunden en religiös högtid, men firas även av muslimer som inte är aktivt troende, och av stora delar av befolkningen som helhet i länder och regioner där islam är majoritetsreligion.

Vill du har fler helgdagar i almanackan eller ska någon tas bort?

–Jag tror inte att man kan ha fler. Men det här är en rätt komplicerad fråga, som kräver en egen utredning, säger Carin Jämtin.

Lagen om allmänna helgdagar ändrades senast 2005, efter en intensiv politisk debatt. Då blev nationaldagen, den sjätte juni, en ny helgdag. Samtidigt förvandlades annandag pingst från röd dag till en vanlig måndag.