Enligt TNS Sifo är förtroendet för flera stora elbolag, däribland Vattenfall, mycket lågt. Vad beror det på?

– Jag tror att det delvis beror på att vi haft så stora fluktuationer i elpriset, samtidigt som Vattenfall inte har levererat det man har lovat vad gäller exempelvis tillgängligheten i kärnkraften.

Tror du att tillgängligheten blir bättre i Ringhals?

– Ja, vi har klarat det i Forsmark, och våra anställda blir bättre och bättre. Vi har varit igenom ett stort moderniseringsprogram, och tillgängligheten kommer att öka, det är jag säker på.

Tror du fortfarande på idén att lagra koldioxid i marken (CCS)?

– Den tanken är inte död, för vi vet att det byggs nya kolkraftverk i hela världen. Vill man ta vara på klimatet och inte släppa ut någon koldioxid måste man finna en lösning för kolkraftverken. Ett sätt är att inte bygga dem, ett annat är att ha CCS-system.

Är ni beredda att bygga ny kolkraft om ni får CCS-tekniken att fungera?

– Det blir en kommersiell värdering. Som vi ser det har vi mycket kol i Europa, mycket kol i världen, och att ersätta den med allt möjligt annat blir dyrt. Kan man då leda ned koldioxiden i backen i stället är det antagligen en god lösning.

Anser du att handeln med utsläppsrätter kommer att ge ett koldioxidpris som är tillräckligt högt för att få någon effekt?

– Jag tror att man inledningsvis måste stötta förnybar energi för att få i gång utvecklingen. Har du ett relativt högt pris på el och koldioxid, kommer ny teknik att komma in vartefter som, och det behövs subventioner fram till en viss tidpunkt för att komplettera ETS-systemet (Emissions Trading System).

Hur mycket är det Nuon som Vattenfall köpte värt i dag, inklusive de verksamheter som avyttrats?

– Det kan jag inte svara på. Det blir ett väldigt hypotetiskt svar.

Anser du att det finns en tydlig riktning i svensk energipolitik?

– Den är ganska klar.

Ni proveldar nu biobränslen i era kolkraftverk. Har ni en vision om hur stor andel biobränsle ni vill komma upp i?

– Vi har testat biobränsle i flera anläggningar, och utan att lova för mycket så kan man nog enkelt komma upp i 30–40 procent, och kanske 50 procent, men det kommer att ta tid.

Och vindkraften, hur stor del av er produktion kommer den att utgöra?

– Jag tror att vi måste se på investeringarna först. Vårt investeringsprogram för de kommande fem åren omfattar 115 miljarder kronor, och av de kommer 38 miljarder att spenderas på vindkraft.

Finns det ingen poäng med att ha en vision vad gäller andelen?

– Det kan man räkna ut, men därför har vi målsättningen att öka förnybar, men också en målsättning att reducera koldioxidutsläppen. Det innebär att energimixen kommer att förändras, och vi har inget konkret mål för andelen vindkraft.

Tror du att det är lönsamt med ny kärnkraft i Sverige?

– Vi är mitt inne i ett analysarbete, och det är för tidigt att säga om det kommer att bli lönsamt. Men det dyker upp ny produktion överallt, och det måste bero på att någon tror på att vi i framtiden kommer att se högre elpriser. Så kommer det nog att bli, inte minst för att en del av kraften i Norden fasas ut.

Det har ifrågasatts om transmissionsnäten är dimensionerade för en storskalig vindkraftsutbyggnad, vad tror du?

– Det jag är helt säker på är att vi är nödgade att bygga ut linjer, och ta all vindkraft som den kommer. Den utvecklingen tar mer tid än man inledningsvis tänkte. Det är en helhet av komplexa problem, men vi måste ju försöka få till det. Politikerna vill det, transmissionsföretagen vill det, och vi vill det. Frågan är hur snabbt vi löser problemet.

Hur ser du på diskussionen om ”peak oil”?

– Nu har Vattenfall inte så mycket olja.

Men ni måste väl förhålla er till om det kommer att finnas olja eller inte?

– Jo, det måste vi alla göra, men det är inget akut problem. I varje fall inte för oss. Jag har ingen annan uppfattning om det annat än att kraftbranschen på lång sikt inte ska ha några koldioxidutsläpp, och då är oljediskussionen kanske viktigare för andra än för oss.

Hur ser du på försörjningstryggheten vad gäller gas, givet avtagande produktionsprofiler i Norge och Danmark?

– Jag ser inte något problem, för i förhållande till olja räcker gasreserven i många år till. För det andra är det en så liten del av vår portfölj, att när vi ser det hända kommer vi att kunna styra över mot annan produktion. Men ser du till gasreserven, och faktumet att USA snart blir en nettoexportör, så blir problem med gastillförseln inte något problem under vår arbetslevande tid.

Tror du att internationaliseringen av elmarknaden leder till högre elpriser i Sverige, där en stor del av produktionen är avskriven?

– Det är ett intressant problem, vattenkraften vi har är mycket värd, och kan brukas förnuftigt också på kontinenten. Samtidigt blir det mer vindkraft.

Ser du en risk att Tysklands beslut att stänga ned kärnkraften gör Norden till en slags råvarukoloni?

– Nej, det tror jag inte, i en kabel går strömmen bägge vägar. Det som är helt klart är att i torrår är behovet i Norden stort, och när det är vått så kan vi exportera. Samtidigt vet vi att det kommer en del ny vindkraft, och att kunna exportera förnybar el till kontinenten måste vara en bra idé menar vi.