Hultsfred/Stockholm Martin Källström har trötta ögon. Han, hemvärnssoldat med graden förste sergeant i Hultsfred, har tillsammans med sina mannar arbetat nästan oavbrutet i över ett dygn med att bygga upp vallar och pumpa hus på vatten i de drabbade byarna runt Hultsfred i nordöstra Småland.

–Vi är ju här frivilligt så man kör på så länge man orkar, säger han.

Tillsammans med andra från Räddningstjänsten och Hemvärnet reser han en vall framför reningsverket i Hultsfred vid sjön Hulingen, femtio meter från vattenbrynet. Vattennivåerna här har stigit så kraftigt att det fanns risk för översvämning – vilket i värsta fall skulle kunna innebära att förorenat vatten når ut i Östersjön. Samma sak sker vid reningsverket i Målilla.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i år totalt 33 miljoner kronor att fördela till förebyggande åtgärder där risken för naturolyckor är extra stor. Men trots flera allvarliga översvämningar de senaste åren så har det statliga stödet för att förhindra en katastrof minskat.

–Kommunerna har mycket större behov än vad vi har pengar. Göteborg skulle behöva satsa flera miljarder för att säkra staden, säger Mette Lindahl-Olsson, chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet som ansvarar för saken.

Under de senaste tre åren har statsbidragen fått ett extra tillskott från regeringens så kallade klimatmiljard och legat på drygt 40 miljoner. Nu är extrapengarna slut. Mette Lindahl-Olsson bedömer att det nu krävs det en rejäl höjning.

–Nästa år behöver vi minst 50 miljoner för att klara av de ansökningar som är akuta, då har vi ändå inte börjat titta på det som skulle måste åtgärdas vid Göta älv och Mälaren. Sedan skulle det behöva höjas rejält.

Göteborg skulle behöva satsa flera miljarder för att säkra staden.

Mette Lindahl-Olsson, chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Men försvarsminister Karin Enström hävdar, när SvD frågar henne, att hon inte känner till att hennes myndighet gjort bedömningen att pengar nu saknas för att skydda utsatta orter från översvämningar likt dem som drabbat delar av Småland.

–Det är nytt för mig, säger hon.

Är det inte dags att höja potten?

– Det får vi i sådana fall återkomma till. Det är inte ovanligt att man som kommun skulle önska sig mer pengar.

I själva verket har den ansvariga myndigheten MSB äskat nya pengar från försvarsdepartementet – utan att få gehör.

–Vi måste anpassa samhället efter ett förändrat klimat som innebär att det blir en hel del våtare på många håll och att vattennivåerna stiger. Det måste vi ta höjd för, men resurserna räcker inte, säger Lindahl-Olsson.

Försvarsminister Karin Enström lägger ansvaret ytterst på kommunerna att betala kalaset, även om hon konstaterar att det är en hård prioriteringsfråga. Att hennes egen myndighet nu vill att kommunerna ska få mer pengar ställer hon sig frågande till.

–Säger MSB det? Det är inte budskapet jag fick på mötet i dag, men det kan finnas olika uppfattningar om det.

Tidigare har statsbidragen för kommunerna täckt 80 procent av de totala kostnaderna, det stödet minskade för några år sedan till 60 procent. En minskning som kommunerna har svårt att hantera.

–Det här är ett samhällsproblem. För små kommuner är det helt oöverstigliga kostnader det rör sig om, säger Jan-Åke Holmdahl, säkerhetssamordnare i Falu kommun.

33 miljoner kronor till förebyggande åtgärder

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i år totalt 33 miljoner kronor att fördela till förebyggande åtgärder där risken för naturolyckor är extra stor.

Hans kommun är ett av de 18 områden som enligt MSB hotas av allvarliga översvämningar.

Skyddet av Centralsjukhuset i värmländska Karlstad är ett av projekten i högen av ansökningar hos MSB.

–Vi måste inte bara hantera de höga vattennivåerna utan också extremregn och vad som händer med dagvattnet vid en sådan situation, säger Anna Sjödin, som är översvämningssamordnare i Karlstad.

Hon konstaterar att MSB bara ger bidrag för enklast möjliga skyddsåtgärder och att kommunen själv får betala stora summor både för utredningar och för att mildra effekterna av en översvämning.

Invallningen av den översvämninghotade staden Kristianstad pågår sedan flera år och beräknas bli klar 2015 – till en totalkostnad på 300 miljoner kronor. Efter att statsbidraget sänktes för några år sedan har Kristianstad fått betydligt mindre pengar till sitt vallningsprojekt.