När den ene av ”Stureplansprofilerna” tar plats i hovrätten i morgon har han har en ny försvarare vid sin sida. 21-åringen har valt advokat Peter Mutvei.

Samma advokat fick utstå mycket kritik för de frågor som han ställde till en kvinna i ett liknande våldtäktsmål, det uppmärksammade Tumbafallet.

”Hon kanske är nymfoman”, föreslog han till exempel under slutpläderingen i det målet och syftade på den tvåbarnsmamma som kraftigt berusad utnyttjades av sex män i flera timmar.

Den snart 20-åriga kvinnan som står i centrum för dagens mål i Svea Hovrätt har berättat om hur kränkt hon blev av frågorna som ställdes i tingsrätten. Där fick hon bland annat redogöra för sina tidigare sexpartners och sexualvanor. Den gången var inte Peter Mutvei med. Men han säger till SvD att han inte tänker ta intryck av debatten som följde när det nu är han som ställer frågorna.

- Nej, jag bryr mig inte om det. Akta dig hur det var efter Tumbamålet. Det var jag som råkade illa ut eftersom jag var först ut av advokaterna att ställa frågor. Då minskade utrymmet för de övriga, säger han.

Han tycker att försvarsadvokater sällan ställer frågor som inte är berättigade.

- Det är massmedia och vissa personer som inte är så jätteinsatta som påstår att det ställs fel frågor. Inte de som jobbar med det här.

Men flera jurister som SvD talat med säger att det visst händer att advokater går över gränsen. Och att det är först på senare tid som det börjat uppmärksammas.

- Debatten är inte särskilt gammal. Och det är en debatt som förs i allra högsta grad bland oss domare, inte bara bland journalister och icke-jurister, säger Åke Thimfors, hovrättsråd vid hovrätten över Västra Sverige.

Den handlar om att domare oftare ska gå in och avbryta när det ställs frågor som inte är relevanta för målet.

- Det är lättare sagt än gjort. Det kan vara svårt att avgöra vad som faller utanför ramen, säger Åke Thimfors som också tycker att åklagarna kan ta ett mer aktivt ansvar för att sätta stopp för kränkande frågor.

Förre justitieministern Thomas Bodström (s), är nu ordförande i justitieutskottet och har parallellt startat advokatbyrå. Han kommer att jobba både som försvarsadvokat och målsägandebiträde.

- Det är alltför få som gör det. Det leder till att försvarsadvokater tappar känslan för vad som kan vara kränkande. Samtidigt är målsägandebiträden ofta för passiva, säger han.

Han säger att det finns en tradition av att biträdena tar en ”närmast kurativ roll”.

- De sitter där för att bidra med sitt juridiska kunnande, inte för att bistå med ett glas vatten eller en näsduk, säger han.

Av den anledningen har också den 19-åriga kvinnan, som anmälde de två männen för en våldtäkt i närheten av Stureplan i våras, bytt juridisk hjälp.

Nu har hon advokat Elisabeth Massi Fritz som sitt biträde.

Fritz håller med Bodström och säger att det bara är en liten klick biträden som tar en aktiv roll för de målsägande.

- Jag kommer inte att acceptera några kränkande frågor till min målsägande. Då blir det boxhandskarna. Sedan är det inte alltid fel att ställa frågor om sexualvanor, men det ska vara relevant.

Även Peter Mutvei, som ibland även är målsägandebiträde, tycker att det finns en gräns, och den gränsen gynnar även hans klienter de gånger han är försvarare.

- Man får inte taskig för att man måste vara taskig. Om de som sitter och dömer tycker att advokaten ställer dåliga frågor ligger klienten sämre till.