Det dröjde inte många månader efter lanseringen av ”det vassaste preparatet någonsin ” för rökstopp Champix i slutet av 2006 förrän varningssignalerna började dyka upp. Vid godkännandet angav företaget Pfizer biverkningarna till besvär som huvudvärk, sömnproblem och illamående. Men snart kom rapporter om betydligt allvarligare saker, främst depressionssymtom, självmordstankar och till och med självmord. Både USA:s och EU:s läkemedelsverk drog öronen åt sig och inledde utredningar om riskerna med Champix i slutet av 2007.

I maj i år väntade nästa motgång. En oberoende forskargrupp under ledning av den välkände kritikern professor Curt Furberg, svensk men verksam i USA, följer kontinuerligt amerikanska läkemedelsverket FDA:s biverkningsdatabas. Deras slutsats var att under de två år som Champix sålts hade preparat slagit rekord i biverkningar. Aldrig tidigare hade något läkemedel i USA fått så många rapporter om negativa effekter. På ett kvartal kom det till exempel in över 1000 rapporter för Champix mot i genomsnitt 100 för övriga 35 mest anmälda under samma tid.

Forskargruppen rapporterade över 3000 allvarliga biverkningsfynd med Champix där symtomen växlade från störd hjärtrytm till medvetandeförluster som lett till olyckor till exempel i samband med bilkörning. Synbesvär, krampanfall, hudreaktioner och diabetes var andra redovisade följdproblem.

Rapporten väckte stor uppmärksamhet inte minst i USA där Champix utvecklats till en storsäljare med över 3,5 miljoner användare. Pfizers aktiekurs dök ned till 1997 års nivå och snabbt förbjöd USA:s luftfartsmyndigheter alla piloter i USA att använda pillren.

Pfizer svarade med helsidesannonser i de fem största amerikanska morgontidningarna och Champix-brev sändes till 300000 läkare i USA samtidigt som finansanalytiker skrev ned försäljningssiffrorna i USA från 1,1 miljarder till nästan hälften.

I juni i år var europeiska läkemedelsverket Emea klar med sina analyser och en rad tillägg fick göras i beskrivningen av riskerna med Champix. Uppräkningen av de negativa effekterna är numera mycket omfattande i läkemedelsbibeln Fass. Också läkarna uppmanas till ökad uppmärksamhet och att ge mer information om riskerna.

Företagets återkommande svar på kritiken är att många av de aktuella symtomen uppkommer vid rökstopp. Det är alltså svårt att skilja mellan dessa ”normala” reaktioner och det som eventuellt beror på läkemedlet. Den amerikanska rapporten avfärdas som icke-vetenskaplig eftersom den enbart bygger på spontant inkomna rapporter där det direkta sambandet mellan ett symtom och läkemedlet inte är direkt fastställt.

Det är mitt uppe i denna process som nu det svenska försöket med att ge Champix till svenska snusare som vill sluta kör igång. 432 snusare ska rekryteras och tio kliniker i Sverige är inblandade. Huvudprövare är den välkände antirökexperten professor Hans Gilljam, vid Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa. Deltagarna ska behandlas i tolv veckor, hälften med Champix, övriga med sockerpiller. Pfizer betalar.

Han ser inga problem med eventuella biverkningsrisker:

–Deltagarna kommer att följas noggrant, säger han. Det är viktigt att ta fram hjälpmedel för snusare som vill sluta.

Kjell Asplund, tidigare generaldirektör för socialstyrelsen, påpekar att värderingen måste vara annorlunda när det gäller att sluta röka och att sluta snusa:

–Vid rökning är hälsoriskerna så uppenbara att vissa risker kan vara motiverade, men det är annorlunda med snusning som inte har lika stora negativa hälsoeffekter. Då är det motiverat att först testa sedvanliga mindre riskfyllda metoder,