Vilken råtta är människan mest lik?
Är det försöksråttor av typen Charles River Sprague-Dawley (CR-SD) så är plastprylar med bisfenol A helt ofarliga. Liknar vi andra sorters råttor mer kan kemikalien BPA eller bisfenol A, vara ett av de största hoten mot folkhälsan.
Nu har EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa, utsett sin favoritgnagare. I ett kontroversiellt yttrande tar myndigheten ställning för CR-SD-råttorna och dömer därmed ut 149 studier där låga doser orsakat skador på andra sorters råttor och möss.
BPA är en mycket vanlig plastkemikalie som påträffats i urinen hos 95 procent av alla undersökta amerikaner. Den finns i allt från mobiltelefoner och snowboards till nappflaskor, barnmatsburkar och matförpackningar.
– Beslutet förvånar mig. Vi har tittat på bisfenol A och vi vet att det har effekter på det hormonella systemet. Därmed är det fullt möjligt att långtidsexponering med låga doser kan ge upphov till sjukdomar, säger Ingemar Pongratz, doktor vid Karolinska institutet som samordnar det europeiska forskarnätverket för kemikaliers inverkan på hormonsystemet, Cascade.
Efsa anser tvärtom att det finns ett ”robust” vetenskapligt stöd för att bisfenol A är ofarligt i låga doser och vill femdubbla det tillåtna dagliga intaget från exempelvis matförpackningar. Enligt Efsas pressmeddelande är råttor mer känsliga för kemikalien än människor, men det främsta stöd som åberopas visar sig vara 27 andra djurförsök där merparten gjorts på just råttor, men av typen CR-SD som är okänslig för östrogen.
– Från svenskt håll har vi lagt ned en hel del jobb på att få till en försiktigare och strängare attityd. Vi har inte velat ta bort och negligera de studier som visar på risker med låg exponering, säger Sten Flodström, vetenskaplig rådgivare på Kemikalieinspektionen, Kemi.
Han deltog i den svenska delegation som förhandlade om EU:s kemikalielagstiftning, Reach, och fortsätter:
– Faktum är att vi inte vet vilken av de här djurpopulationerna som är mest lik människan. Det har man ingen aning om. Att ta reda på det skulle förutsätta fleråriga experiment på tusentals människor och det är naturligtvis omöjligt av etiska skäl.
BPA hamnade i fokus 2005 då amerikanska forskare rapporterade att låga doser kunde skada hjärnans utveckling hos barn. En annan USA-studie visade ungefär samtidigt att ämnet ökade tillväxten av bröstcancer på grund av en svag östrogen effekt, medan en japansk studie antydde en koppling mellan bisfenol A och missfall.
Livsmedelsverket har inte deltagit i Efsas arbete men har noterat den nya hållningen.
– Personligen tror jag att bedömningen är korrekt, men det är svårt att ta ställning utan att ha tillgång till allt material, säger Kettil Svensson som är toxikolog på Livsmedelsverket.
Han menar dock att det är en brist att Efsas riskbedömning inte behöver ta ställning till långsiktiga hormonella störningar.
– Man följer OECD:s riktlinjer i de här sammanhangen, och OECD har inga riktlinjer för hormonella störningar. Nu försöker man väl i praktiken titta på det ändå, men tydligare riktlinjer skulle underlätta, säger Kettil Svensson.
En tongivande kritiker av BPA är professorn vid universitetet i Missouri, Frederick vom Saal. Han har pekat på att alla studier som finansierats av kemikalieindustrin, hittills 13 stycken, inte funnit några hälsorisker medan 93 procent av de studier som finansierats med offentliga medel dragit den motsatta slutsatsen.
Av de 14 statligt finansierade studier som inte sett några hälsorisker har 10 använt CR-SD-råttor, visar en genomgång av vom Saal som publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.
