Strömmen av nya hälsorön kring fiskfett gör att butikshyllorna snabbt fylls av nykonstruerade omega-3-produkter. Allt från pasta, bröd och ost till skinka, ägg och olika matfetter säljs med lockande signaler om hälsosamt omega-3. Och på tur för lansering står nya varor som juice, yoghurt och frukostflingor.

Men många producenter lovar mer än de kan leverera, visar SvD:s granskning.

Omega-3 är egentligen ett samlingsnamn för en hel grupp fettsyror där bara två, EPA och DHA som finns i fisk, har kopplats till förbättrad hälsa. Det omega-3-fett som finns i raps och linfrö, alfa-linolensyran ALA, har inte alls samma effekt.

Enligt en svensk branschöverenskommelse från 2004 måste varan därför innehålla en viss mängd EPA och DHA för att man ska få påstå att den är ”rik på omega-3 från fisk och bidrar till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar”.

– Bakgrunden är förstås att det finns mycket mer dokumentation kring fiskfettet. Det är ju inte lika klart när det gäller alfa-linolensyra, säger Nils-Georg Asp som är professor i näringslära och vd i Swedish nutrition foundation, det branschorgan som förhandlat fram egenåtgärderna.

Trots detta bryter flera producenter mot reglerna när de marknadsför sina produkter. Mat- och vinprofilen Bengt Frithiofsson påstår till exempel på sin hem­sida att två teskedar rapsolja ger dig hela dagsbehovet av fettet som ”minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar”.

– Jag har just tagit över ansvaret för de här produkterna och har ännu inte hunnit sätta mig in i alla detaljer, säger Malin Nilsson, produktansvarig på Arvid Nordquist som säljer rapsoljan. Hon lovar att återkomma vilket inte skett trots en veckas påstötningar.

Även reklamen för det forna Italienproffset Glenn Strömbergs fullkornspasta med omega-3 bryter mot reglerna. Produkten innehåller omega-3 från linfrö. Ändå kan man läsa på förpackningen att omega-3 är: ”en fettsyra som finns naturligt i fisk och bland annat ­bidrar till skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar.”

– Vi har nyligen tagit över distributionen och ser just nu över sortiment och förpackningar. Om olja från linfrö inte minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar så ska vi ju inte påstå det, säger Anna Fransson, produktansvarig vid Haugen-gruppen som säljer den före detta fotbollsspelarens pasta.

Branschreglerna tillåter att en vara som innehåller en viss mängd ALA från raps eller linfrö lanseras med orden ”innehåller omega–3”, utan något hälsopåstående.

Nils-Georg Asp håller med om att det kan vara svårt för konsumenterna att förstå skillnaden och hitta rätt bland de olika produkterna.

– Det finns nog en del glidningar i butikerna där ALA kopplas till skydd för hjärtat. Det är inte tillåtet.

I reklamen för raps- och inte minst linfröolja balanserar flera tillverkare på gränsen. Zeta skriver att en tesked linfröolja fyller behovet, medan Holistics krav-märkta linfröolja påstås innehålla ”nästan dubbelt så mycket som i fet fisk”, utan att nämna något om hjärthälsa.

Wulf Becker, professor på Livsmedelsverket, tycker att det är ”långsökt” att koppla ALA till hälsoeffekterna av EPA och DHA i fiskfett.

– Det är förvirrande för konsumenten, ALA har ju inte med det att göra. De här olika omega-3-fettsyrorna skiljer sig avsevärt och det är därför vi rekommenderar fet fisk, säger han.

Livsmedelsverkets chefsjurist Göran Arnér säger att påståenden som bryter mot branschens regler i princip kan leda till åtal, men att ett påpekande brukar räcka.